Det är en liten, tapper skara som samlats i Göteborg, för just denna dag är det mycket på agendan för den som är miljöengagerad i staden. Men i den lilla gruppen som dykt upp blir det ett öppet samtal om hur allvarlig situationen faktiskt är, vad man själv försöker göra, vad som hindrar en från att vara helt konsekvent och hur en ändrar normer.

– När jag säger att jag funderar på att inte skaffa barn för att jag inte vet om jag vill att de ska få uppleva hur den här världen kommer att se ut – då fattar mina föräldrar, säger Jennie Nyberg.

Hennes uttalande vittnar om hur allvarligt hon ser på klimatförändringarna, men också om hennes engagemang och den frustration hon ofta känner över att många inte verkar ha förstått allvaret.

– Men här har media en roll också. När man säger uppvärmning på tre grader, vad innebär det för gemene person? När jag hör tre grader ser jag förödelse och apokalyps framför mig, medan någon annan kanske ser att sommartemperaturen höjs från 22 till 25 grader, säger hon.

Ändra normer och vanor

Tillsammans med Axel Flodin och Julia Lönnqvist diskuterade hon hur man kan ändra normer och vanor i samhället. För räknar man in vår konsumtion och de utsläpp den skapar i andra länder så ökar våra utsläpp. Och även om det behövs omfattande politiska beslut för att nå målen så kan en vilja till förändring hos den stora massan göra att politikerna vågar ta steget, trots att det finns många hinder.

– Man måste komma ihåg att företagen har en otrolig makt över politikerna, säger Jennie Nyberg.

– Men samtidigt får man inte tänka för mycket på det, säger Axel Flodin.

Han menar att vi istället måste stötta varandra i våra val och skapa en gemenskap.

– Vi kanske inte klarar av målen, men då kanske vi måste fokusera på att överleva på ett bra sätt, säger han.

Han hoppas också att politikerna ska ta beslut som gör en omställning av levnadsvanor lätt, oavsett om det handlar om att åka mer kollektivt eller vad och hur man konsumerar.

– Man måste ta bort svårigheterna, det måste vara bekvämt och inte dyrt.

Julia Lönnqvist tillade att det är viktigt också hur nya saker presenteras.

– Jag hörde om en studie som jämförde hur människor tog till sig en ny typ av mat. När den beskrevs som nyttig och bra för klimatet fick den inget större genomslag. Troligtvis kopplades det samman med något som är tråkigt och inte smakar gott. Om maten istället presenterades som den nya inne-maten, det senaste, då var det många fler som provade, säger hon.

Att uppmuntra till bra vanor som att dela saker med varandra, åka på tågsemester och kanske leva lite mer långsamt var alla rörande överens om. Men även att man behöver försöka inspirera andra som inte riktigt kommit dit än.

– Jag brukar försöka göra det med humor. Om någon säger att de ska åka till Mallorca kanske jag svarar: ”Oj, vad imponerande. Ska du cykla hela vägen dit? Det är ju långt!”, säger Julia Lönnqvist.

Fyndkultur

Att man i Sverige i dag kan se en utpräglad individualism och fyndkultur där många roar sig genom att shoppa ser de som ett problem.

– Folk har för mycket pengar! Så länge folk har ständig underhållning och följer sina Netflix-serier eller vad det nu kan vara behöver man aldrig känna att man har tråkigt. Och då behöver man inte bli kreativ, säger Jennie Nyberg.

Några enkla svar gick inte riktigt att få på pränt, men huvudbudskapet tillsammans med de andra grupperna som samlats runtom i Sverige blev att hållbar konsumtion och beteendeförändringar måste börja diskuteras mer – också på FN-nivå.