Svenska freds har tillsammans med 41 andra civilrättsorganisationer pekat på flera risker med förslaget. Bland annat är de kritiska mot att EU, med en minskande budget efter brexit, kommer att minska sitt bidrag till civila projekt genom att knyta upp en del av sin budget till militära ändamål.

– Själva kärnan i EU är ju att främja fred genom samarbete, men genom att öppna dörren för militära investeringar så går man åt andra hållet. De borde tänka om. Detta riskerar att förvärra den globala kapprustningen, säger Agnes Hellström, Svenska freds ordförande.

I svensk politik har fonden generellt välkomnats, och under onsdagen ställde sig industriutskottet i EU-parlamentet bakom förslaget. En av dem som ser fonden som ett positivt steg framåt är C-parlamentarikern Fredrick Federley.

– EU-medlemmarna lägger tillsammans mycket mer än USA på sina försvarsutgifter, trots det har vi ett sämre försvar. Det är därför ett bra första steg att öka samarbetet, då det finns stora rationaliseringsvinster.

Men fredsorganisationerna är kritiska till att fondförslaget samtidigt inte uppmuntrar till att minska de nationella budgetarna. Fredrick Federley håller till viss del med.

– Men problemet är att allt är så supernationellt just nu, så du måste börja i någon ände.

Agnes Hellström avfärdar argumentet.

– Det finns inga tecken på att detta skulle ske framöver, även om motståndarna argumenterar för det. Snarast uppmuntras ju medlemsländerna att öka sina försvarsanslag.