RYMDEN Det är mycket som kan gå fel när rymdfarkosten träder in i Mars atmosfär. Hastigheten beräknas vara hisnande 5,5 kilometer per sekund, som det gäller att bromsa till drygt 2,2 meter per sekund innan den elva kilometer över ytan öppnar sin fallskärm och så småningom sätter ner sina tre robotben på stadig mark.

Allt detta tar sju minuter, vilket gett landningen smeknamnet ”sju minuter av skräck”, på amerikanska rymdstyrelsen Nasa.

– Oh ja, svarar forskaren Katarina Miljkovic med ett skratt på frågan om hon är nervös.

Hon är en del av forskarteamet som är knutet till Insight, och är verksam vid Curtin University i Australien. Hon har specialiserat sig på nedslagsberäkningar, när exempelvis asteroider slår ner på en planets yta. Målet med Insight är att lära forskarna mer om planetens inre.

Genom att bevaka de asteroidnedslag som görs på planeten, och mäta de marsbävningar de orsakar på Insight, hoppas forskarna kunna lära sig mer om Mars sammansättning.

– Om vi vet vad som orsakat bävningen, och vi lyckas spela in den. Så kan den ge oss förutsättningarna för materialet som de seismiska vågorna färdas igenom, säger hon.

Hoppas på dussintals

Stora nedslag kan ske längre bort från Insight och ändå uppfattas, medan mindre nedslag – som å andra sidan förekommer oftare – behöver slå ned närmare.

– Vi hoppas på mellan två och några dussin, tillräckligt för att ge meningsfull data, säger Miljkovic.

Hon betonar snabbt att allt bygger på modelleringar. Hur många nedslag som kommer att ske är så att säga skrivet i stjärnorna.

– Vi hoppas på att få några stora nedslag i ett område på ett par tusen kilometer från Insight, och fler av de små. Men det är bara en kvalificerad gissning.

Seismometern är inte det enda instrumentet ombord på Insight. Den bär också med sig en sond som ska borras ned rekordlångt i ytan för att mäta temperaturen. Andra instrument ska mäta hur Mars vobblar runt sin egen axel.

– Alla tre ska ge information om hur tjock skorpan är, vad sammansättningen är och dess lager och ursprung. Vad som åtskiljer kärnan, mandeln och ytan och hur stor kärnan är och om den är i smält form, säger Miljkovic.

Avslöja mer om Jorden

Till syvende och sist handlar det om att förstå hur Mars har utvecklats.

– Mars och Jorden är systerplaneter, även om Mars är mindre och obeboelig. Vi tror att Mars kanske haft ytvatten för länge sedan, men att något hände med klimatet för att den inte längre liknar Jorden. Vad vi vill veta är hur Mars bildats och utvecklats till det den är i dag, för att det kan säga mer om vår egen historia, säger Katarina Miljkovic.

Någon gång efter årsskiftet hoppas hon att Insight börjar sända seismisk data som kan börja analyseras. Om den nu klarar landningen förstås.