– Generellt kan man säga att vi har den största flyktingkatastrofen på kanske ett sekel och samtidigt vill världen göra allt mindre för att stödja de här flyktingarna, säger Ola Mattsson, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram.

Från och med nu kan exempelvis syriska krigsflyktingar bara beviljas tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader. Detta kan sedan förlängas, om skyddsbehovet finns kvar. Möjligheten att kunna ta hit familjen försvinner för krigsflyktingar, som i lagen inte kallas flyktingar utan ”alternativt skyddsbehövande”.

– Det innebär att för barn som flyr krig har den enda lagliga, säkra vägen till Sverige tagits bort. Ett barn har alltså inte möjlighet att fly genom att en vuxen har flytt först, säger Ola Mattsson.

För flyktingbarn i Sverige ökar risken för psykisk ohälsa när uppehållstillstånden nu blir tillfälliga, tror Ola Mattsson.

Detta kan få allvarliga konsekvenser för hela det svenska samhället, anser Omid Mahmoudi, ordförande för Ensamkommandes Riksförbund.

– De ungdomar som får ett tillfälligt uppehållstillstånd kommer alltid att vara asylsökande. De kan inte koncentrera sig på skola och jobb, ingenting, de tänker bara: När kommer jag att bli utvisad till mitt hemland?

Själv fick han vänta ett år efter att ha flytt från Afghanistan innan han fick permanent uppehållstillstånd. Först då kunde han fokusera på att bygga en framtid här.

– Alla som har jobbat med asylsökande vet att man ändras till hundra procent när man får permanent uppehållstillstånd. Det är då man försöker komma in i samhället, lära sig språket, utbilda sig och hitta jobb.

Åtstramningen av asylpolitiken, som riksdagen beslutade om med 240 ja-röster mot 45 nej-röster, är tänkt att gälla i högst tre år. Det uttalade syftet är att kraftigt minska antalet asylsökande och samtidigt förbättra kapaciteten i asylmottagandet och etableringen av nyanlända.