Förra året dödades i genomsnitt tre miljöaktivister per vecka. Det var det blodigaste året som den Londonbaserade intresseorganisationen Global Witness dokumenterat. Nu uppmanas utvecklingsbanker att säkerställa att de som mottar medel från bankerna respekterar de mänskliga rättigheterna.
Multilaterala utvecklingsbanker som Världsbanken och Europeiska investeringsbanken samarbetar ofta med regeringar och företag vid storskaliga projekt i utvecklingsländer. Både holländska, finska och centralamerikanska banker har finansierat bygget av Agua Zarca-dammen i Honduras – samma damm som urfolks- och miljöaktivisten Berta Cáceres protesterade mot innan hon mördades i mars.
Human Rights Watch och Oxfam säger att bankerna bär ett ansvar när lokalbefolkningars rättigheter kränks i samband med olika projekt.
I det nya uppropet som undertecknats av 150 organisationer, som kallar sig Coalition for Human Rights in Development, beskrivs 2015 som det värsta året hittills för miljö- och landaktivister. Under året dödades 185 personer i 16 länder. Mordet på Berta Cáceres var inget undantag.
– De senaste tio åren har utrymmet för civilsamhället krympt, säger Soleyana Gebremichael, etiopisk bloggerska som fick det internationella pressfrihetspriset förra året.
Mandeep Tiwana från Civicus, en global allians av civilsamhällesorganisationer i över 130 länder, säger att stater i allt högre grad outsourcar sina skyldigheter. Det ökar korruptionen och civilsamhällets organisationer angrips när de avslöjar korruption bland eliten.
Amnesty International och andra organisationer påpekar att multilaterala utvecklingsbanker som den nybildade Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar inte gjort människorättsnormer till en prioritet.
Coalition for Human Rights in Development framhåller att ansvarsskyldigheten måste öka och att bankerna måste försäkra sig om att varje projekt beaktar människorättsaspekter.
