Bättre nattsömn och en stärkt känsla av integritet lyfts av Socialstyrelsen som två positiva aspekter när så kallade trygghetskameror och gps-larm används inom äldreomsorgen. Enligt utredningen finns dock brister i äldres samtycke till den nya tekniken. Dementa kan exempelvis glömma bort att de har tackat ja till tekniken eller glömma vad den används till. Det bekymrar Pensionärernas riksorganisation (PRO).

– Rent allmänt är vi positiva till ny teknik. En grundläggande bit är dock att den enskilde själv bestämmer om man vill ha den nya tekniken eller inte. Kommunen kan aldrig bestämma, det bekymrar mig att det i hög grad saknas rutiner för äldres samtycke, säger ordföranden Christina Tallberg.

Måste vara försiktig

TT: Äldre, exempelvis dementa eller med nedsatt beslutfattningsförmåga, bör alltså inte omfattas av tekniken?

– Man måste vara väldigt försiktig. Jag läste att många anhöriga tycker att tekniken är bra och jag förstår att det varken är bra för den äldre eller anhöriga när någon knäpper i dörren flera gånger varje natt för att se om den äldre sover, säger Tallberg och fortsätter:

– Kameror kan vara bra för att sova tryggt hela natten. Men man måste nogsamt förklara vad det innebär och vad det är för hjälp man får. Samma gäller för gps-larm, som ju också kan innebära en trygghet i och med att man lätt blir hittad. Men den enskilde måste alltid själv bestämma.

Frigör tid

Christina Tallberg instämmer i Socialstyrelsens slutsats att de tekniska hjälpmedlen gör att personalen kan få mer tid till sysslor som sträcker sig utanför rutinen.

– Det frigör tid till saker som inte riktigt hinns med i dag. Som att hinna sitta ner och prata en längre stund eller gå på promenader i friska luften. På många ställen springer man i dag bara in och ut, vilket är förvirrande för de äldre. Att mer tid frigörs till att komma ut, byta miljö och så vidare är ju något väldigt bra för de äldre.