Möjligheten att välja gymnasieskola leder till att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskola, visar Riksrevisionens granskning.
Barn med invandrade föräldrar gynnas däremot inte.
– Delvis är det väl så att det kan vara positivt för motivationen om elever har möjlighet att läsa de program de vill på den gymnasieskola de önskar, säger revisionsdirektör Krister Sund som lett granskningen.
– Vi har inte grävt i själva mekanismen bakom, men vi har kunnat observera att det har gått bättre för de som har kunnat välja.
Riksrevisionen har jämfört utvecklingen över en tioårsperiod efter studenten för dem som har avslutat en gymnasieutbildning tidigast 1996 och senast 2005. Elever i det fria skolvalets Stockholm, Göteborg och Malmö har jämförts med motsvarande grupper i Uppsala, Västerås och Stockholms läns kranskommuner där eleverna tidigare hänvisades till en skola i upptagningsområdet. Granskningen har dock inte jämfört elever som läst på fristående gymnasier med dem som läst på kommunala motsvarigheter.
Har sämre förutsättningar
Skillnaden är liten, men ändå tillräckligt stor för att uppmärksammas, enligt Krister Sund: I elevgruppen med lågutbildade föräldrar väljer 42 procent i skolvalskommunerna att läsa på högskola efter studenten, jämfört med 35 procent bland dem som inte kunnat välja.
– Det skulle kunna handla om att det är viktigare att matchas rätt för elever som kommer från hem som saknar studietradition, eftersom de redan från början har sämre förutsättningar än de med föräldrar som läst vidare efter gymnasiet, men vi har inte undersökt frågan närmare, säger Krister Sund.
Invandrarbarn gynnas inte
Det fria gymnasievalet har däremot inte haft samma positiva inverkan i gruppen med utländsk bakgrund, det vill säga barn till föräldrar som är födda utanför Sverige. Där har varken fler eller färre läst en högre utbildning.
– Det kan vara värt att uppmärksamma icke-effekten som skolvalet har haft på elever med utländsk bakgrund. Det kanske finns ett informationsglapp mellan elever med svenskfödda föräldrar, och elever med föräldrar som är födda utomlands. Med mindre information kanske det blir svårare att välja rätt, säger Krister Sund.
Elever i skolvalskommuner har haft en marginellt bättre löneutveckling, gruppen tjänade i genomsnitt 2 procent mer efter tio år. Det har däremot inte gått att se någon skillnad i arbetslöshet.
