SVERIGE Torsten Fensby, jurist och expert på internationell skatteflykt, har visserligen varit medveten om så kallade cum-ex-upplägg, då aktier byter ägandeformer i samband med utdelning för att få tillbaka skatt som egentligen aldrig har betalats in.

Men det han inte kände till var att det var så vanligt förekommande och i en sådan stor omfattning.

– Globaliseringen har gjort det enklare att spela ut olika länders lagstiftning mot varandra, säger Fensby.

500 miljarder i skatteparadis

Tack vare internationellt samarbete har det blivit svårare att ägna sig åt rent skattefusk och bedrägerier, hävdar Fensby som själv varit delaktig i arbetet mot internationell skatteflykt i den internationella samarbetsorganisationen OECD under mer än tio års tid.

Men i stället ökar aggressiv internationell skatteplanering i en allt mer eskalerande takt. Fensby uppskattar att det i Sverige handlar om runt 500 miljarder kronor som är placerade i olika skatteparadis. Det behövs en djupgående statlig utredning för att hitta hål som behöver täppas igen, anser han.

– I Frankrike har man upprättat en specialmyndighet och haft fyra stora utredningar med rapporter på tusentals sidor. Att vi aldrig haft någon sådan i Sverige är svårbegripligt, säger Fensby.

 – Vårt regelsystem är i stort sett detsamma som när globaliseringen startade under 1980-talet.

"Måste vara försiktiga"

I kölvattnet av Panamadokumenten våren 2016 upprättades det så kallade 10-punktsprogrammet av regeringen. Men det räcker inte, menar skatteflyktsexperten.

– Den här typen av allmänna åtaganden och punktvisa initiativ är välmenande, men kan inte användas som ursäkt för att inte genomföra en grundlig utredning, säger Fensby och manar samtidigt till försiktighet.

– Om den också involverar skatteplanering för multinationella företag så måste man vara väldigt försiktig, i och med att vi har en stor global och multinationell industri vars konkurrenskraft kan försämras, säger han.

10-punktsprogrammet handlar bland annat om att skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder, att införa informationsplikt för skatterådgivare och ett automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare.

Fredrik Olofsson (S), vice ordförande i riksdagens finansutskott, slår i från sig kritiken om en bristande handlingskraft.

– Vi har jobbat med flera saker på det här området och regeringens tio-punktsprogram identifierar ju var svagheterna finns, säger han.

– Men detta är väldigt komplext och rör på sig hela tiden. Det hänger också ihop med hur andra länder ändrar sina skattesystem – och vi kommer nog aldrig att bli riktigt klara.

"För jävligt"

Olofssons kollegor i EU-parlamentet ryggar dock inte för att starta nya utredningar.

Panamaläckan utmynnade i ett panamautskott och satte ljuset på behovet av förslag till nya direktiv – till exempel att multinationella företag offentligt ska redovisa var och hur mycket de betalar i skatt.

Nu vill S-gruppen i EU-parlamentet starta en granskning med fokus på cum-ex.

– Det är ju rent ut sagt för jävligt hur bankerna beter sig. Det måste finnas en bättre samordning mellan ländernas myndigheter och saftiga ekonomiska sanktioner skulle behöva utdelas, säger Olle Ludvigsson, socialdemokratisk EU-parlamentariker.

Fattigare och fattigare

Enligt Torsten Fensby är det just på EU-nivå som frågor om penningtvätt, skattefusk och bedrägerier diskuteras mest intensivt. I slutändan står hela samhällskontraktet på spel, anser han.

– När länder inte längre kan upprätthålla sina skatteintäkter så blir staterna långsamt bara fattigare och fattigare. Alla ser att välfärden vacklar samtidigt som det sker en kapitalförflyttning från den gemensamma statskassan till privata aktörer, säger Fensby.

– Drivs det för långt kommer en majoritet att rösta bort hela det nuvarande politiska systemet.