INDIEN Det finns även andra faktorer än de ekonomiska som kan påverka födslotalen i ett land – däribland tillgången på utbildning och social trygghet, samt rådande värderingar. Det visar utvecklingen i Indien.

Enligt Osamu Kusumoto, som är generalsekreterare vid Asiatiska förbundet för befolkningsfrågor och utveckling, är frågan om ekonomi snarare indirekt än direkt kopplad till så kallad demografisk transition – det vill säga en övergång från höga födelsetal och höga dödstal till låga födelse- och dödstal.
Denna teori bygger på att övergången inträffar i samband med att ett land industrialiseras. På senare tid har dock teorin blivit omdiskuterad och lett till frågeställningen om industrialisering leder till minskande befolkningar eller om minskande befolkningar i stället leder till industrialisering och ökande inkomster.

Osamu Kusumoto menar att exempelvis rika oljeproducerande länder knappast skulle uppleva en demografisk transition om inte länderna samtidigt moderniserade sina ekonomiska system.

När ett land upplever en omvälvning ökar kostnaderna för utbildning, vilket i sin tur leder till minskade födslotal, enligt Osamu Kusumoto.

– Samtidigt leder förbättrad sjukvård och fler folkhälsoinsatser till minskade dödstal. Men ett verkligt ökat välstånd innebär även en möjlighet för att fertiliteten ska öka igen.

Japan är ett land där per capita-inkomsterna är höga, men där många samtidigt lever i relativ fattigdom och inte har råd med kostnaderna för sina barns utbildning. För närvarande föder japanska kvinnor i genomsnitt endast 1,44 barn, vilket har lett till att den japanska befolkningen minskat med en miljon invånare under de senaste fem åren. Osamu Kusumoto säger att bristen på barn samtidigt leder till ett ohållbart socialförsäkringssystem där färre på sikt ska försörja allt fler äldre.

Samtidigt har även födslotalen i Indien, som har världens nästa största befolkning, sjunkit kraftigt. År 1991 födde en indisk kvinna i genomsnitt 3,6 barn, en siffra som sjunkit till i genomsnitt 2,4 barn 2011. Under samma 20-åriga period ökade samtidigt per capita-inkomsterna i landet kraftigt, enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP.

Under samma period ökade också läs- och skrivkunnigheten bland kvinnor snabbt – från 39 procent till 65 procent, och enligt UNDP steg även landet kraftigt i det index som mäter mänsklig utveckling generellt.

Siffror från Internationella institutet för befolkningsvetenskap, IIPS, i Mumbai visar också att fertiliteten minskade i åtta indiska delstater samtidigt som användningen av moderna preventivmedel också minskade. Professor Sanjay Kumar Mohanty vid IIPS säger att dessa oväntade resultat borde analyseras vidare på distriktsnivå.

Sanjay Kumar Mohanty säger att ökad tillgång till utbildning och ökad läskunnighet i Indien ofta kopplas samman med en ökad användning av preventivmedel, och att kvinnor gifter sig senare och låter längre tid gå mellan sina graviditeter.

Förbättrad sjukvård och folkhälsa kommer tveklöst att leda till att fler människor lever längre, påpekar Osamu Kusumoto.

– Men om vi inte också ser en förändring vad gäller fertiliteten så kommer befolkningarna att fortsätta öka till nivåer som planeten inte kan hantera.