Sverige ska köpa utsläppsrätter och skrota dem för att minska utsläppen. Det meddelade regeringen samtidigt som man gav beskedet att Vattenfall får sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskand. Men meningarna går isär om nyttan av att köpa utsläppsrätter.
Tanken att kompensera för försäljningen av Vattenfalls brunkol genom att köpa upp och annullera utsläppsrätter har mötts av skepsis av miljöorgansationer som Greenpeace, Naturskyddsföreningen och 350.org. Klimatforskaren Johan Rockström avfärdar idén som ett slag i luften.
– Det stora överskottet på utsläppsrätter har fått systemet att kollapsa. Ett skäl är att det förhandlats fram för många utsläppsrätter, ett annat är den snabba innovationstakten för förnybar energi. Verkligheten går snabbare än politiken, säger Johan Rockström.
Men miljökonsulten Magnus Nilsson tycker att regeringen valt rätt strategi. Han menar att det hade varit verkningslöst att stoppa brunkolsaffären, eftersom det genom utsläppsrättsystemet redan är beslutat hur stora framtida utsläpp som är tillåtna från el- och värmeproduktion och tung industri inom EU. En stängd kolgruva skulle bara leda till minskad efterfrågan och lägre pris på utsläppsrätter, inte till mindre utsläpp, tror Magnus Nilsson.
– För att få ner utsläppen måste tillgången på utsläppsrätter minska. Det är vad som sker nu och det är väldigt smart. Det visar att regeringen som kanske första aktör har förstått hur EUs nya klimatpolitik fungerar, säger Magnus Nilsson.
Johan Rockström gör en annan bedömning:
– Det är inte så att det poppar upp en gruva någon annanstans om en gruva läggs ner. Det resonemanget skulle kunna funka om det var brist på utsläppsrätter, men nu finns det ett överskott på tre miljarder, säger han.
Inte heller Greenpeace Sveriges chef Annika
Jacobson tycker att köp av utsläppsrätter är rätt väg att gå.
– Det är en droppe i ett hav av överblivna utsläppsrätter som regeringen nu vill annullera. Dessutom är det högst osäkert om kommande regeringar kommer fortsätta med det, säger hon.
Det som klimatpolitiken måste handla om är att se till att minst 80 procent av de fossila bränslena stannar i marken, menar Annika Jacobson.
– Vattenfalls brunkol har skapat en bred samhällsdebatt. Förståelsen för att kolet måste stanna i marken har vuxit. Det som behövs nu är ett politiskt ledarskap.
Greenpeace kommer nu att arbeta vidare i Tyskland och Tjeckien för att de gruvor Vattenfall säljer ändå ska avvecklas.
– Lausitzområdet är centralt för att vi ska kunna fasa ut kol i Europa. Här finns en stor del av brunkolet och det är ett av få ställen där man talar om att öppna nya gruvor, säger Annika Jacobson.
För att en trovärdig klimatpolitik i Sverige ska bli möjlig, menar Annika Jacobson att det krävs eftertanke och självrannsakan från regeringen.
– De behöver ta ett steg tillbaka och fråga sig vad man menar med att Sverige ska vara ett föregångsland. Om inte ett statligt svenskt bolag kan se till att kolet stannar i marken, vilka ska då göra det?
