I måndags samlades mat- och odlingsspecialister på restaurang Rutabaga för smaka på vad man tror är ett rekord i sortmångfald för kålrötter, 51 stycken. Fröerna har tagits fram med hjälp av Nordiskt genresurscentrum som sedan 30 år arbetar med att säkra genetisk växtmångfald.

Bakom arrangemanget låg Kålrotsakademien, ett forum för forskning och entreprenörskap kring kulturväxter. Matti Leino, agronom och docent, gav en bakgrund till denna ”den svenskaste av alla odlade växter”:

– Under kriget var kålroten en vanlig nödföda både här hemma, i Tyskland och Frankrike. Det gjorde att den efter freden förknippades med dåliga tider och från femtiotalet fram till nu har kålroten ansetts som ointressant.

Men nu förändras kålrotens status snabbt.

– Jag tycker det är extremt inspirerande att det har gått så fort att popularisera kålroten. Det ska bli väldigt spännande att arbeta vidare med vad vi kan göra med denna råvara. På vår nordisk-asiatiska meny har vi gari gjord på kålrot. Det har blivit succé, säger Frida Ronge, en av Stockholms mest kända kockar, i ett pressmeddelande.