I helgen öppnade utställningen Feathers på Etnografiska museet, med mängder av fjäderprydda föremål och plagg från när och fjärran. Fjädrar och fåglar har stort symbolvärde i många kulturer, men användandet av fjädrarna sker förstås på djurens bekostnad, en aspekt som museet är medvetna om.
Utställningen är ursprungligen skapad i Nederländerna och visades på Världskulturmuseet i Göteborg innan den nådde Stockholm. Syftet är att åskådliggöra hur fjädrar använts genom historien, från ursprungsbefolkningar världen över till dagens modeskapare. Till Etnografiska har man också lånat in ett stort antal uppstoppade fåglar från Riksmuseet för att förstärka kopplingen till fjädrarnas primära bärare. Museipedagog Karin Wästfelt tycker att det är just mötet mellan natur och kultur och hur människor förhåller sig till fåglar och deras fjädrar som gör utställningen intressant.
– Utställningen visar hur det kan gestalta sig i olika dräkter och smycken, hur fjädrar används i andliga sammanhang eller står för makt, men också i mode och konst. I myter, sagor och berättande finns det också väldigt mycket kopplat till fåglar, det är någonting som gör att vi människor dras till dem.
Hur kan man då förhålla sig till äldre föremål ur ett djurrättsperspektiv? Karin Wästfelt konstaterar att i de flesta fall vet man inte hur fjädrarna ifråga har tagits.
– Fåglar ruggar ju och byter fjädrar, så om man lever nära fåglar finns det en tillgång att ta av dessa. Men i många fall har man dödat fåglar eller fångat dem i fällor, dragit av några fjädrar och sedan släppt dem. I den mån vi vet om det så berättar vi det. Oftast vet man inte, men det hindrar inte oss från att visa dem, tycker vi. Syftet är ju att visa den här bredden, och det skulle bli falskt om man bara tog bort allt som möjligen skulle ha skadat djuren.
Den mer samtida delen av utställningen handlar delvis hur designers jobbar med att försöka hitta alternativa material till fjädrar, eller skaffa sig insyn hos leverantörerna. Plymmakaren Tim Mårtensson vet till exempel precis hur fåglarna har haft det eftersom han samarbetar med en strutsfarm i Sydafrika, berättar Karin Wästfelt.
Moa Richter Hagert är kommunikationsansvarg på Djurens rätt. När det kommer till fåglar och fjädrar jobbar organisationen framför allt med påsk- och pyntfjädrar, där de flesta kommer ifrån kalkonindrustrin.
– Ofta importeras de från USA där djurskyddet är ganska lågt. Sedan förekommer det fortfarande att fjädrar plockar från levande fåglar, och där kan det vara svårt få tillräckligta garantier att det inte har skett. Det som vi främst vänder oss mot är den industriella uppfödningen av djur och hur man behandlar djur som produkter. Hur det används i olika kulturer kan se väldigt olika ut och är oftast inte av den magnituden att det har industrialiserats.
Fotnot: ”Feathers – en värld av fjädrar” visas på Etnografiska t o m 3 mars
