Karibien har drabbats hårt av återkommande naturkatastrofer och klimatförändringarna gör att regionen står inför många svåra utmaningar. Nu kräver nätverket Panos Caribbean att världen ser till att hålla nere den globala temperaturökningen till under 1,5 grader Celsius.
KARIBIEN Yves Renard är koordinator för Panos Caribbean, ett nätverk som arbetar för att stärka fattiga och sårbara gruppers ställning. Och han menar att det krävs kraftiga insatser i påverkansarbetet inför FN:s kommande toppmöte om klimatet i december. Ett av kraven är att världen genomför en omställning till förnybar energi och att utsläppen av växthusgaser kraftigt minskar – och att detta verkligen sker, och i en snabbare takt.
– Detta är ett uppdrag som inte bara kan lämnas till dem som genomför förhandlingarna. Politiska ledare och diplomater, den privata sektorn och civilsamhället måste också höja sina röster både lokalt och på den internationella arenan, säger Yves Renard till IPS.
Han menar att det globala svaret på klimatförändringarna även måste innehålla nytänkande.
– Det måste följas av ett nytt förhållningssätt till ekonomisk utveckling och en förändrad mentalitet – som i ett bredare perspektiv även inkluderar människors försörjningsmöjligheter, sociala värderingar och prioriteringar i utvecklingsarbetet.
Karibiska institutet för naturresurser, Canari, understryker samtidigt att det kommer att krävas folkligt förankrade och ekosystembaserade satsningar för att öka motståndskraften mot klimatförändringarna. I synnerhet gäller det regionens små och fattiga önationer.
Yves Renard säger att det i Karibien bevisats gång på gång under senare år att det är de fattigaste och mest marginaliserade som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det handlar om småbönder som drabbas av svåra torkor, eller om familjer som inte har några försäkringar men som drabbas av orkaner och om personer med funktionsnedsättningar som ställs inför ännu svårare utmaningar i samband med återkommande naturkatastrofer.
– Klimatförändringarna förstärker orättvisor och anpassningsåtgärderna måste innehålla särskilt stöd till fattiga och sårbara grupper, säger Yves Renard.
Han menar att de institutioner som finansierar klimatåtgärder måste vara direkt tillgängliga för nationella och regionala aktörer, samt att de satsningar som görs bör finansieras fullt ut eftersom många mindre länder har svårt att hitta andra medfinansiärer. Dessutom menar Yves Renard att företrädare för civilsamhället bör engageras tydligare i utformning och genomförande av projekt, samt att fler representanter för små och fattiga önationer bör ingå i ledningen för de klimatfinansierande institutionerna.
Yves Renard säger att även i några av regionens allra fattigaste länder har lokala aktörer engagerat sig i arbetet för att hantera klimatförändringarnas effekter.
– I Karibien behövs en regional koalition av aktörer från civilsamhället för att bygga solidaritet och för att möjliggöra ett utbyte av erfarenheter och kunskaper. Dessa nätverk måste förstärka och bygga vidare på åtgärder som genomförts av de regionala regeringarna – men för att detta ska vara möjligt behövs ökat internationellt stöd, säger han.
I ett tal inför FN:s generalförsamling sade Grenadas utrikesminister Peter David nyligen att Karibien skulle kunna locka till sig många aktörer som vill investera i satsningar på förnybar energi.
– Att vara klimatsmart handlar om mer än politik. Regionen skulle dessutom kunna bli ledande i fråga om förnybar energi och energieffektivitet. Vårt mål är inte bara att bli motståndskraftiga, utan regionens enorma potential i fråga om vattenkraft och geotermisk energi innebär att vi också skulle kunna bli klimatsmarta.
