– Här i Sverige skulle det bli i genomsnitt 1,5-2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2-3 grader, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, till TT.

Arktis är den del av världen som värms upp allra mest och delar av Sverige ligger just där – närheten till jordens norra pol gör att vår temperaturökning ligger över det globala medelvärdet.

– Att det blir varmare här är helt uppenbart. De varma dagarna blir fler och de kalla dagarna färre, vilket märks tydligast under snösäsongen. Även om vi inte ser jättestora förändringar i medelnederbörden så blir kraftigare nederbörd ännu kraftigare som en konsekvens av ett varmare klimat, och det kan få direkta samhällskonsekvenser genom skyfall och översvämningar, säger Gustav Strandberg.

Även om temperaturen i Sverige stiger mer än det globala medelvärdet har andra delar av världen ett större bekymmer med klimatförändringarna.

Hemma i Sverige skulle ett varmare klimat i framtiden påminna om det som i dag finns i södra Europa, förklarar Strandberg:

– Så det rör sig inte om ett oöverträffat klimat, vi har dessutom ekonomi att klara mycket av det här. Men det finns fattigare länder som ligger närmare gränsen för vad som är möjligt att leva i.

Varma och torra afrikanska länder till exempel. Till slut kan det förstärkas så mycket att det enligt Strandberg inte går att bedriva jordbruk vilket kan resultera i att människor förlorar sin livsinkomst.

– Och Bangladesh, som är hotat av havsnivåökningar och är väldigt tätbefolkat, är mycket mer sårbart än vad vi är i Sverige, även om temperaturökningarna är större här än där.

Samtidigt är Sverige inte förskonat från utmaningar.
– Våra hus är inte anpassade för 35 graders värme en månad under sommaren, eller kraftiga skyfall, så det är inte utan problem. Men vi vet ungefär vad som kommer att hända och vad vi behöver göra för att anpassa oss, säger Strandberg.

Vintertid väntas skillnaderna bli tydligast för befolkningen i norr.

– Det är svårt att känna om sommaren blir 1,5 eller 2 grader varmare, men däremot märker man ganska tydligt när snösäsongen blivit en månad kortare, säger Strandberg.

När vegetationsperioden blir längre ökar också avdunstningen – alltså att mer av nederbörden under sommarhalvåret avdunstar eller tas upp av växter. Därigenom kan tillgången på vatten komma att minska även om nederbördsmängden är densamma, något som kan leda till större problem med torka och olika former av vattenbrist.

– Vi kan få sjunkande grundvattennivåer under en längre period per år. Sedan kan det i vissa delar av Sverige också bli mindre grundvatten, främst i sydöstra Sverige, medan det också kan bli mer grundvatten i andra delar, säger Magdalena Thorsbrink, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Även den havsnivåhöjning som väntas till följd av ett varmare klimat slår olika mot olika delar av landet: I norra Sverige pågår fortfarande en kontinuerlig landhöjning, men ungefär från Stockholmstrakten och söderut kan stigande havsnivå ställa till problem.

– Det största problemet är översvämningar. Låglänta områden kommer att översvämmas, säger Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog vid SGU.

Men några obeboeliga områden är det inte tal om.

– Nej. Det går att skydda vilken kust som helst, det är en fråga om resurser och hur mycket man vill satsa.

Att bli bättre på att tackla naturolyckor – stormar, bränder och översvämningar – är en stor utmaning för Sverige, konstaterar Viveca Norén, analytiker på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Det handlar om att ha en beredskap för att hantera det när det händer, men minst lika mycket om att klimatanpassa samhället så att man förebygger. Det går inte att hindra att en storm inträffar, men att minska konsekvenserna, till exempel genom att ha ett robust elsystem som inte skadas av stormar, säger hon.