… Karin Fjellander, operasångerska, som är konstnärlig ledare för Pop up-operan som ger föreställningen Ocarinavaginan i en industrilokal i Kortedala med premiär fredagen den 12 oktober.
Ni beskriver Ocarinavaginan som en variant av Trollflöjten som vi aldrig sett den tidigare. På vilket sätt är er föreställning annorlunda?
– I Ocarinavaginan har alla rollkaraktärer bytt kön, så kvinnor blir män och män blir kvinnor. Inom teatern har det gjorts länge, men inom operan är det lite av ett no-no. Trollflöjten är från slutet på 1700-talet och bygger på klassiska, könsstereotypa sagomotiv. Men i Ocarinavaginan är det sopranen som är ute på äventyr och tenoren som sitter och väntar på att bli räddad. Även om vi som är med har en gedigen genuskunskap är det ändå häpnadsväckande vad mycket som hände i det sceniska arbetet på grund av de ombytta könen. En kvinna som i största allmänhet är ute på äventyr, varför är hon det? Och en man som lugnt sitter och väntar på att bli räddad, varför gör han ingenting? Namnet Ocarinavaginan kom faktiskt som en konsekvens av de ombytta könsrollerna. Eftersom Trollflöjten går att tolka som en fallossymbol, behövde vi hitta en vulvasymbol i stället – Ocarinavaginan.
Pop up-opera låter oerhört intressant. Var brukar ni poppa upp nånstans?
– Vi har poppat upp på lite olika ställen. En lagerlokal på Hisingen, i Nordstan och på en uteservering en sommarkväll. Vi försöker hitta ställen där opera inte förväntas och så tar vi opera dit.
Hur ser era framtida planer ut?
– Efter att Ocarinavaginan är färdigspelad och vi har firat och pustat ut en aning börjar ansökningsförfarandet till nästa projekt. Det är för tidigt att avslöja vad det blir än, men vi kommer att fortsätta poppa upp och sjunga opera där du minst anar det.
