Tharanga Yakupitiyage/IPS

HUNGER Nyligen hölls ett möte vid FN-högkvarteret där FN-personal och företrädare för stater och organisationer diskuterade hur den brist på mat som uppstår på grund av konflikter kan hanteras.

– Hunger som uppstår på grund av konflikter är ett av de tydligaste bevisen för det mänskliga lidande som orsakas av krig. Det är ett lidande som kan förebyggas och därför är än mer tragiskt, sade Mark Green, som företräder USA:s biståndsmyndighet USAID.

Enligt FN:s nya rapport om matsituationen i världen gick 821 miljoner människor i världen hungriga under förra året, vilket är en ökning från föregående års 804 miljoner. Det innebär att de globala hungernivåerna nu ligger på nivåer som inte har rapporterats på nästan ett decennium.

Rapportförfattarna slår fast att konflikter är en av de viktigaste orsakerna till de stigande siffrorna, samt att de fortsatta striderna i bland annat Kongo-Kinshasa, Sydsudan, Syrien och Jemen kommer att orsaka en fortsatt brist på mat i många regioner.

Deltagare vid FN-mötet påpekade samtidigt att brist på mat ofta kan ses som ett illavarslande tecken på risken för framtida konflikter.

– Att bygga upp motståndskraft är avgörande för att stärka den sociala sammanhållningen, förebygga konflikter och påtvingad migration. Utan detta kan inte fred uppnås, sade Jose Graziano da Silva, som är chef för FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO.

David Beasley, som är chef för världsorganisationens livsmedelsprogram, WFP, gjorde en liknande analys:

– Om det inte finns en tryggad livsmedelsförsörjning, så finns heller ingen annan säkerhet. Vi måste agera för att uppnå det grundläggande.

Tidigare i år slog FN:s säkerhetsråd för första gången fast att det finns starka samband mellan väpnade konflikter och riskerna för brist på mat och svält. I en enhällig resolution fördömes samtidigt användandet av svält som krigstaktik och alla parter som är involverade i konflikter uppmanades av säkerhetsrådet att följa internationella lagar och ge fri tillgång till försändelser av humanitärt bistånd.

Veronique Andrieux som är chef för organisationen Action Against Hunger menar dock att mer måste göras.

– Humanitära åtgärder kan lindra effekterna av matkriser, men vi är i akut behov av politiska lösningar och vi måste se till att resolutionen tillämpas – om vi ska kunna vända den skamliga och uppåtgående trenden där hungern ökar främst på grund av konflikter, sade hon.

David Beasley påpekade att den sju år långa konflikten i Syrien har lett till att infrastrukturen inom landets jordbruk har slagits sönder, liksom de lokala ekonomierna och varutransporterna. Resultatet är att över sex miljoner människor riskerar brist på mat. Han sade samtidigt att de humanitära kostnaderna för att hjälpa människor att få den mat de behöver blir höga.

– Det är en bättre investering att motverka grundorsaker i stället för att agera efteråt, sade David Beasley.

Innan det långvariga inbördeskriget i Syrien bröt ut i maj 2011 var landet drabbat av en torka som orsakade brist på mat och ledde till stigande priser.
Många bedömare menar att det var en utlösande faktor till inbördeskriget.

– Det är avgörande att snabbt agera när varningssignaler kommer. Vi kan inte vänta tills konflikten har startat, säger Jose Graziano da Silva.

Han påpekar också att det går att förutse kriser genom att granska tillgängliga data.

Globala nätverket mot matkriser, GNFC, arbetar med att sammanställa data och analyser om hur tillgången på mat ser ut i olika regioner och länder i världen. Tack vare dessa uppgifter har biståndsorgan lyckats motverka matkriser i norra Nigeria och i Sydsudan.

Veronique Andrieux säger att upprätthållandet av respekten för internationella humanitära lagar kräver att FN och dess medlemsländer ser till att alla parter som bryter mot reglerna i samband med konflikter hålls ansvariga.

– Att använda sig av hunger som ett vapen i krig är ett krigsbrott. Trots detta använder vissa parter i konflikter sig av en taktik som inbegriper belägringar, riktad svält mot civilbefolkningar, eller förhindrar att livsavgörande humanitära försändelse når fram till dem som har akuta behov. Vi anser att det är ett svek mot mänskligheten, säger hon.

Mark Green vid USAID lyfter fram Sydsudan som ett exempel där stridande grupper både stoppat humanitära hjälpinsatser och attackerat biståndsarbetare. Nyligen rankades landet som det allra farligaste för biståndspersonal för tredje året i rad.

– Alla parter i konflikten bär skuld. De har alla svikit sig själva, sitt folk och mänskligheten, sade Mark Green.

Deltagarna var överens om att kampen mot den hunger som konflikter ger upphov till inte är lätt – men att den går att bekämpa.

– Om vi alla arbetar gemensamt med effektiva lösningar, så kan vi verkligen få ett slut på världshungern, slog David Beasley fast.