Vallokalerna har stängt och ödesvalet för Makedoniens framtid och landets relation till EU är genomfört. Men trots ett 90-procentigt stöd för regeringens linje om ett namnbyte ser valdeltagandet ut att landa runt futtiga 36–37 procent.
MAKEDONIEN – Den bittra eftersmaken är att många väljare varit offer för hjärntvätt av falsk propaganda och falska nyheter, säger den 36-åriga människorättsaktivisten Irena Cvetkovic i Makedoniens huvudstad Skopje, till TT.
En premiärminister som säger ja – och en president som lovade att bojkotta folkomröstningen.
Det var ett Makedonien fyllt av delade meningar som på söndagen gick till valurnorna. Ett ja eller nej till namnbyte var också en fråga om en fortsatt strävan mot EU och Nato.
Opinionsmätningar pekade på förhand på ett deltagande på 50–55 procent, men en bojkott genomfördes framgångsrikt av nej-sidan.
36,5 procent
När rösterna från 91,4 procent av vallokalerna hade räknats vid 23.30-tiden låg valdeltagandet på 36,7 procent. Det är långt ifrån de 50 procent som angetts som tröskel för att valet ska få legitimitet.
– Vi hade hoppats att valdeltagandet skulle nå över 50 procent men många väljare valde tydligt att bojkotta valet, säger Irena Cvetkovic, som röstade ja till namnbytet.
På söndagskvällen hänvisade ändå premiärminister Zoran Zaev till att nio av tio av de som faktiskt röstade hade sagt ja och manade parlamentet att ”bekräfta majoritetens vilja”. Han behöver två tredjedels majoritet i parlamentet för att få igenom namnbytet, vilket innebär att han måste vinna över ett drygt tiotal av oppositionens ledamöter.
President Gjorge Ivanov tillhör nej-sägarna och har kallat namnbytet ett ”historiskt självmord”.
Inget beslut
Splittringen i landet blev också tydlig av att valkommissionens chef Oliver Derkoski genast sade emot Zaev, med hänvisning till det låga valdeltagandet.
– När det gäller folkomröstningen är det tydligt att beslutet inte har fattats, säger han.
Om det ändå går igenom skulle landet kunna lämna det långa och omständliga ”FYROM” eller ”former Yugoslav Republic of Macedonia”, som det tvingats behålla sedan splittringen av Jugoslavien på 90-talet. Grannlandet Grekland har benhårt motsatt sig versionen ”Makedonien”, eftersom det även är namnet på en historiskt viktig region i Grekland. Ländernas regeringar uppnådde i somras en överenskommelse som makedonierna nu fick säga sitt om.
En lösning på namnfrågan är avgörande för om Makedonien ska kunna gå med i EU och den västliga försvarsalliansen Nato. På valsedlarna stod det: ”Är ni för medlemskap i EU och Nato genom att acceptera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland?”
EU vill ha ja
Men det är inte givet, oavsett vad väljarna nu har sagt. För ett Natomedlemskap finns visserligen löfte om att allt kan vara klart redan i vår, om bara Grekland och Makedonien enas. När det gäller EU ligger dock en anslutning till unionen minst tio år fram i tiden. Det enda löfte som har getts hittills är att EU eventuellt kan tänka sig att inleda formella förhandlingar nästa år.
Också EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn manade på söndagskvällen parlamentet att rösta ja till namnbytet.
”Jag förväntar mig nu att alla politiska ledare respekterar detta beslut (valresultatet) och föra det vidare med största ansvar och enighet över partilinjerna i nationens intresse”, skriver han i ett uttalande.
Irena Cvetkovic säger att Makedoniens enda väg framåt går via ett EU-medlemskap. Men många människor har gått på falsk propaganda och falska nyheter från nationalistiska krafter, säger hon.
– De har agerat utifrån känslor, inte utifrån logiska argument.
Fakta: Makedonien
Makedonien ligger i södra delen av det forna Jugoslavien och gränsar mot Serbien och Kosovo i norr, Albanien i väster, Bulgarien i öst och Grekland i söder. Landet är till ytan något mindre än Småland och har drygt två miljoner invånare, varav drygt en halv miljon i huvudstaden Skopje.
Landet utropade sin självständighet 1991 och klarade sig i princip undan 1990-talets jugoslaviska krig. Under större delen av 2001 pågick dock strider i nordväst mellan etniskt albanska separatister och regeringsstyrkor. Ett fullständigt inbördeskrig kunde undvikas först efter en internationellt framförhandlad uppgörelse.
Formellt är landet medlem i FN under namnet Fyrom – en engelsk förkortning för Tidigare jugoslaviska republiken Makedonien – eftersom grannlandet Grekland vägrat acceptera namnet Makedonien, som även är en geografisk och historisk region i norra Grekland. Det har även inneburit att Makedonien tills vidare blockerats från medlemskap i både EU och Nato.
