Omställningen mot en cirkulär ekonomi började för länge sedan: vi sorterar våra hushållssopor och soptippar har blivit återvinningscentraler som producerar biogas till våra fordon. Men omställningen behöver snabbas på och vi i kommuner och regioner spelar en central roll.

Under de senaste 150 åren har mänskligheten begått rovdrift på jorden. En omställning mot förnybar energi går nu snabbare och snabbare. Från att vi fått höra att det är olönsamt börjar investerare nu förstå att förnybart är lönsamt.

Nu behöver vi också skynda på omställningen mot en cirkulär och hållbar ekonomi. Vi har levt på att utvinna råvaror för att producera och konsumera för att till sist kassera och förstöra. Denna linjära och ohållbara ekonomi har en inneboende logik där det inte spelar någon roll vad vi gör när vi arbetar och “håller hjulen igång”. Som om det var likgiltigt om vi river ner bra byggnader och eldar upp brunkol eller bygger vindkraft och undervisar barn.

Cirkulär ekonomi är visionen om ett hållbart samhälle där den ekonomiska tillväxten bygger på att återanvända och använda på nya sätt det som redan använts. Det är en vision om ett samhälle där resurser hela tiden återbrukas och återskapas om och om igen och affärsnytta går hand i hand med resurseffektivitet.

De material vi använder är genomgående rena och förnybara, saker designas för att minimera spill och för att vara lätta att reparera. Det finns redan formbara och nedbrytbara material som går att använda i stället för plast och det finns flera exempel på företag som erbjuder att man hyr sin utrustning i stället för att köpa den. På det sättet kan den användas av fler och inte lika mycket behöver tillverkas.

I dag finns få incitament för företag att tillverka saker som håller länge. Men om vi i stället för en tvättmaskin köpte funktionen “rena kläder”? Vi betalar kanske fortfarande för att ha en maskin hemma men vi äger den inte. Då skulle plötsligt fabrikanten vinna på att tillverka en maskin som både höll länge och gick att reparera och konsumtionen av tjänster skulle öka på bekostnad av konsumtionen av varor.

Genom att vi bygger ett system där det lönar sig att vara aktsam om resurser skulle vi alltså automatiskt minska slöseriet. Utan att vi behöver ge avkall på några nyttigheter vi vant oss vid.

Kommuner är stora och viktiga konsumenter och genom att kommuner verkar för rena och förnybara material i våra upphandlingar och ibland hyr i stället för köper kan vi spela en viktig roll i att påskynda den utveckling som mänskligheten behöver.

Låt oss ta makten över det kortsiktiga ekonomiska tänkandet och i stället ägna oss åt klok hushållning med planetens begränsade resurser. Den gröna skatteväxlingen – med lägre skatt på arbete och återbrukade varor samt högre skatt på miljöskadliga varor – är god.

Vi välkomnar att regeringen nu realiserar delar av denna skatteväxling, men skulle gärna se fler steg i den riktningen. Lokalt bör vi som kommuner också finna vägar för en cirkulär ekonomi.