Sverige är ett land där arbetet mot våldsbejakande extremismfått hård kritik för att inte räcka till.

Sedan årsskiftet ligger nu ansvaret för arbetet hos Brottsförebyggande rådet och det nyinrättade Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Syftet är att stärka och utveckla det förebyggande arbetet och fokus ligger, till skillnad från tidigare, på det kriminalpolitiska planet.

– Det är viktigt att titta på det här utifrån perspektivet att många av dem som kan tänkas göra saker, gör ju saker som är kriminella handlingar. Det måste man ha med i det här, säger Jonas Trolle, som tillträdde som ny chef för centret den 1 september.

Tanken är att centret ska spela en mer central roll än den tidigare samordnaren mot våldsbejakande extremism. Fungera som ett nav och samla relevanta aktörer på området.

– Det finns många som har bra synpunkter och kunskap, men man behöver också en samordnande och stöttande funktion, framför allt till kommunerna och deras grenar som socialtjänst och skola. Hur agerar vi när misstankar om den här typen av aktiviteter uppstår, säger Jonas Trolle.

Han verkar i en tid då de svenska extremistmiljöerna vuxit kraftigt. Enligt Säpo finns det cirka 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige, ett antal som nästan tiofaldigats på sju år. Störst är hotet från de våldsbejakande islamistiska extremisterna.

Enligt Jonas Trolle är ökningen ”bekymmersam”.

– Samtidigt är det så att det relativt sett handlar om väldigt låga tal när vi pratar andel människor. Och något som jag och många andra i Myndighetssverige har ett ansvar för är att inte vara för alarmistiska, och också tala om att vi lever i ett samhälle som åtminstone på det stora hela är gott och där människor vill gott, säger han.

Trots kritiken mot att extremism möter litet motstånd i Sverige, tycker han att det arbete han hittills sett har överraskat positivt.

– Det finns en beskrivning och en berättelse att samhället och myndigheter har dålig koll, men jag tycker inte att det verkar vara på det sättet, säger Trolle.

Den tidigare samordnaren konstaterade i sin slutrapport att kommunerna behöver ”handfast stöd” i hur de ska agera i enskilda ärenden. CVE kommer dock inte att driva några ärenden åt kommunerna.

– Vi ska i vissa fall hjälpa andra i ärenden, men vi utövar inte myndighet i den meningen att vi bidrar till att folk blir lagförda eller initierar vård- eller omsorgsinsatser, säger Trolle.

Experter har också lyft behovet av ett nationellt ”insatsteam” som kan arbeta operativt med återvändare och radikala miljöer – något som inte blev verklighet inom CVE.

Jonas Trolle tycker inte att det är en brist.

– Vi har funktioner i samhället som har den typen av uppdrag. Polisen har ett väldigt tydligt uppdrag när det gäller det som är brottsligt, Säkerhetspolisen tittar också på det och jobbar förebyggande, socialtjänsten har sina regelverk och så vidare. Jag tror att det hade blivit ganska knepigt och det hade funnits vissa risker för att sammanblanda.

TT: Har kommunerna resurser att klara detta på egen hand?

– De ska prioritera i en begränsad resurs och det är någonting som jag, som nu får jobba heltid med den här frågan, måste ha respekt för. Men har man det här i tankebanan, att det här är en problematik vi kan mötas av, har man de glasögonen på – då är mycket vunnet, säger Jonas Trolle.

Att ytterligare öka medvetenheten kring våldsbejakande extremism ser han som helt grundläggande.

– Min viktigaste uppgift är att få relevanta aktörer på det här området att skapa ett bra sätt att motverka inträde och underlätta utträde i de här miljöerna. Att bidra med insikt, så att människor när det händer har en hyfsad kunskap om vad det handlar om och känner att man vet vart man ska vända sig.

– Det här är en realitet i vår värld och något vi måste hålla aktuellt. Utan att för den skull skapa en massa rädslor, för då har vi inte vunnit någonting. Då har vi snarare skapat ett ”vi-och-dom”, säger Jonas Trolle.