Juni, Angered: Att 200 störar på sex meter vardera sticker upp ur marken har väckt en hel del nyfikenhet bland de som passerar Tony Johanssons odling på testbäddarna i Angered: vad är det egentligen som odlas här? Och visst kan det vara svårt att tro att de minimala nyutsatta humleplantorna inom ett par år kan vara så höga som sex meter.

Några förbipasserande har också känt igen Tony Johansson. Han är NO-läraren som vann SVT:s Trädgårdskampen för några år sedan. Sedan dess har hans trädgårds- och odlingsintresse kunnat frodas och i dag driver han ett trädgårdsföretag som bland annat har gjort flera utställningar på slott runt om i landet.

Kanske var det hans stora intresse för udda, svårodlade plantor från hela världen som gjorde att han tog hem titeln i tävlingen, och kanske gynnar det honom också i hans nästa stora projekt: att odla svensk humle på en 3 400 kvadratmeter stor yta i Angered.

– Man måste nog vara lite galen för att ge sig på detta, säger Tony.

Plantorna har lätt för att drabbas av bland annat svamp och dessutom behöver de en stor arbetsinsats. Bara det faktum att plantorna kan bli flera meter höga gjorde att han i vintras gick ut och högg ner 200 stycken cirka sex meter långa störar som han sedan barkade, lassade, transporterade och satte i marken efter ett envist borrande.

– Det känns nästan som att man har en personlig koppling till var och en av dem nu, säger han.

Humleodling har, fram tills nu, varit ett bortglömt hantverk i Sverige. Det finns knappt någon som odlar i riktigt stor skala, och det är också en odling som kräver sitt, berättar Tony Johansson.

Växt fyra meter

Efter en rekordvarm sommar har odlingen gått över förväntan. De små plantorna har skjutit i höjden och var i slutet av augusti omkring fyra (!) meter. Skörden har kommit igång och Tony har fått ihop omkring 30 liter kottar, vilket ger cirka ett kilo torkad humle.

Eftersom detta är första året gick det bra att skörda för hand, men normalt behövs speciella tröskor – en inte helt billig investering. I dag finns bara sex, sju stycken tröskor i hela Sverige.

Tuff start för plantorna

Men Tony Johansson som nyligen blev ordförande i Svenska humleodlareföreningen vet att många är på gång med att starta upp allt större odlingar. Boomen av lokala mikrobryggerier i Sverige de senaste åren har bidragit till ett nyväckt intresse också för odling av humle. Just nu försöker man prata ihop sig och ta hjälp av varandra på alla sätt.

– Det är roligt, för det finns så få odlare i Sverige i dag att vi inte har någon konkurrenssituation. Jag har kolleger i Mölnlycke som jag kanske kan få låna en tröska av. Men det beror också lite på hur lång tid man har på sig att skörda. Det brukar vara en kort tid då kottarna är optimala för skörd, förklarar han.

200 plantor skulle gå att skörda för hand också framöver, förklarar han.

– Men man skulle behöva ett stort antal vänner som kommer och hjälper till. Dessutom är bladen väldigt sträva, så det är inte så trevligt. Risken är att du bara får hjälp ett år, skrattar Tony.

Hans humleplantor fick en tuff start vid utplanteringen, då det först var en extremt kall vår som snabbt övergick i en lika varm och torr maj månad.

– Jag fick plantera ut dem i 28-gradig värme i månadsskiftet maj/juni, säger Tony och berättar om bevattningssvårigheterna.

Torkan en utmaning

Samma svårigheter har givetvis hans grannar på testbäddarna i Angered upplevt. Det var först i våras som ett någorlunda permanent bevattningssystem med brunn kom på plats på området. Martin Bae Pedersen, jordbrukskoordinator på fastighetskontoret och operativt ansvarig för testbäddarna, medger att det ännu inte fungerar optimalt.

– Det har varit en utmaning och trycket har varit lågt. Det är inte idealt och vi ska titta på andra lösningar för vattenförsörjningen, säger han.

Göteborgs stad har ett uttalat mål att främja det stadsnära jordbruket och lokal matproduktion och därför testar man systemet med testbäddar där personer med någon form av tidigare odlingserfarenhet kan få prova sig fram med att i liten skala odla kommersiellt och ekologiskt.

Hittills är tolv aktörer i gång men fler är på gång och Martin Bae Pedersen menar att intresset är stort.

– Det är verkligen stort och de företag som det nu går bra för kan fungera som draglok för andra som vill satsa. Göteborg kan bli ledande inom det här. Förutsättningarna finns då det finns mycket mark i utkanterna av kommunen som inte används till så mycket mer än bete, säger Pedersen.

Testbäddar med potential

Satsningen har tidigare fått kritik i medier för att lägga flera miljoner på ett projekt som hittills inte lett till så stora konkreta resultat, men Pedersen menar att förtjänsterna är många.

– En bit är matsäkerheten, att kunna odla mer närproducerad mat. Potentialen finns i norr med marker som är lite använda. Sedan har vi miljöargumentet: att man kortar transporterna och att ekologisk odling kan främja den biologiska mångfalden. Dessutom finns en pedagogisk aspekt i att det blir en tydligare koppling mellan vad man äter och hur det odlas.

Bland annat har flera förskolor och skolor visat intresse för att köpa in maten som odlas på området, med tanken om att också kunna göra studiebesök. Även restauranger har visat ett stort intresse för att köpa in produkterna.

Humle som grönsak

Men åter till Tony Johansson och hans odling. Han berättar att humlen även kan användas som grönsak. Skotten ses som en lyxråvara, och säljs för omkring 900 kronor kilot till restauranger.

– Det är lite som sparris, säger han. Men framtidsplanerna ligger främst i att rikta sig mot bryggerierna. I höst ska han ta en del av de insamlade kottarna och skicka iväg resultatet på analys. Det är förresten inte bara hans eget mål: medlemmarna i Svenska humleodlareföreningen har nu ett gemensamt projekt vars syfte är att få ett så stort analysunderlag som möjligt, för att kunna presentera resultaten för bryggerierna och också dela med varandra. För den svenska humlens kvalitet har varit omtalad som ganska låg.

– Det finns ett rykte om att svensk humle skulle vara dålig. Men det kan bero på många saker. Till exempel har man prövat att importera tyska sorter för odling här. Problemet var bara att kottarna mognade senare, vilket ledde till att man i värsta fall inte fick någon skörd alls eller att skördefönstret var väldigt kort – kanske bara någon vecka, säger Tony.

Därför satsar han på ekologisk odling av två svenska sorter, liksom många av hans kolleger i landet.

Den potentiella marknaden för humleodlarna i Sverige är god. Enligt siffror från SCB har antalet bryggerier i Sverige gått från 42 stycken år 2010 till 392 i slutet av 2017. Den absoluta majoriteten av dessa är lokala mikrobryggerier.

Två typer av humle

Mats Wahlström är vd på Göteborgsbryggeriet Poppels som vuxit snabbt de senaste åren. Han menar att trenden med allt fler svenska humleodlare är intressant.

– Vi skulle så klart jättegärna använda den humlen, speciellt då vi är ett ekologiskt bryggeri, men det finns några utmaningar med svensk humle.

Han förklarar hur man kan dela in humlen i två olika typer, som används på lite olika sätt i bryggningsprocessen. Dels den aromatiska, som kan ge toner av olika frukter och som tillsätts mot slutet av processen eller under den efterföljande jäsningen. Dels den bittra, som ger den mer beska smaken och som tillsätts under ett tidigare stadium.

– När det gäller den aromatiska humlen har man hittills inte lyckats framställa en sort som funkar bra i våra väderförhållanden. Den behöver många soltimmar och en bra jordmån. Men vi får se vad som händer framöver. Vi deltar just nu i ett forskningsprojekt som tittar på detta.

Hans bryggeri är numera så pass stort att de bara anlitar leverantörer av en viss storlek – bara det gör de svenska odlarna otänkbara. Även ett av de mindre bryggerierna i Göteborg är inne på samma linje.

– Det är klart att det är intressant med lokalproducerat, framförallt av klimatmässiga skäl. Men samtidigt, som bryggare så måste jag tänka på hur ölet smakar, säger Magnus Vasilis, bryggare på Vega bryggeri.

Han är tveksam till om svenska odlare kan nå upp till den kvalitet som humlen i exempelvis Tyskland, England och USA har i dag.

– De svenska odlarna ligger ju några år efter de länder som har haft obruten odling i flera hundra år, säger han.

Djupa rötter i Sverige

Humlens historia i Sverige är dock sekelgammal. Från 1400-talet och framåt fanns ett kungligt påbud att alla byar skulle odla humle. Flitigast odlades det under 1600- och 1700-talet.

– Då vattenreningen inte var den bästa var humle och öl ett bra alternativ, eftersom den har antiseptiska egenskaper, säger Tony Johansson.

Men från slutet av 1800-talet slutade den svenska humlen successivt att odlas. Import av europeiska sorter blev billigare och kunde dessutom ge en mer enhetlig kvalitet.

I och med bryggeriboomen på senare år finns det intressanta vägar att gå för humleodlarna. Ett forskningsprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet har de senaste åren samlats in en mängd gamla bortglömda svenska humlesorter.

– Man har hittat gamla humlesorter som odlats i Sverige och som överlevt i vilt tillstånd, ofta kring gamla gärdsgårdar. Några av dessa har man valt ut och börjat försöka odla igen.

Ekologiskt är framtiden

Tony Johansson menar att just konceptet med lokala sorter, ekologisk odling och hantverksmässig produktion är vägen framåt för att lyckas. I somras var han på studiebesök i Tyskland med ett femtiotal andra i branschen och träffade konventionella och ekologiska odlare, maskintillverkare, forskningsinstitut och bryggare.

– Det var en fantastisk resa. Det var riktigt intressant, men också jobbigt. Jag frågade en ekoodlare hur han jobbade mot bladmögel. De använder en kopparblandning, vilket inte är tillåtet i Sverige då det är en tungmetall. När jag berättade det tittade han på mig och sa att man inte kan odla ekologiskt utan koppar …

Men han avskräcks ändå inte. Däremot har han insett vikten av att inte göra för stora investeringar på en gång, då man inte känner till riskerna tillräckligt.

– Det gäller att skynda varsamt, inte chansa utan ta kloka beslut, säger han.

Förhoppningen är att någon snart hittar den där riktiga ”wow-sorten” av humle någonstans i de svenska skogarna. Men innan den skattjakten ger resultat ser han fram emot analysresultaten från de svenska odlarna till hösten.

– Vi kommer att dela med oss av våra resultat. Ensam är inte stark i det här fallet, utan vi lyfts tillsammans. Alla vill åt ett håll, och det är att lyckas!