DEBATT Det industriella samhället har i ett par hundra år prioriterat ekonomisk tillväxt över hänsyn till jordens begränsade resurser och framtida generationer. Det ekonomiska värdet har gått från att baseras på något som finns i begränsad mängd till något artificiellt som inte har någon förankring i de resurser planeten klarar av att producera. Det finns ett behov av ett nytt sätt att göra affärer på; ett system som tar hänsyn till planetens begränsningar och människans välmående. Systemet heter cirkulär ekonomi.

I flera generationer har studenter suttit vid bänkarna i handelshögskolor runt om i världen och lärt sig att affärer ska driva på tillväxten och hjälpa kapitalägare att få en allt större del av tillgångarna. Modellerna man har utgått ifrån fungerade i en värld med få människor och till synes obegränsad tillgång på resurser. På flera områden hopar sig nu eftermälen av ”business as usual”: Stockholm Resilience Center varnar för icke fungerande fosfor- och kvävecykler, överskott av koldioxid i luften samt ökande mängd gifter i naturen. Trots mer pengar än någonsin i omlopp ser vi även en alarmerande ojämlikhet; människor lider av hunger och hemlöshet även i de så kallade utvecklade länderna. Det här kommer leda till en utarmad befolkning på en utarmad jord.

Resultatet av ”business” som bygger på billig energi blir att investeringar förloras i föråldrade fossilbaserade leverantörskedjor. Skulle alla följa det gamla sättet att se på affärer – där företagen håller nere löner och pressar priserna – skapar man ett samhälle med billiga produkter som ingen har råd med eftersom lönerna inte räcker till. Vi är på väg dit och nu söker sig kapitalägare till mindre eftersträvansvärda strategier såsom att tjäna pengar på sjuka, barn och rentav fångar.

För att lösa problemen krävs att vi överger vad vi vet om ”business” i dag. Nya, ej utarmande, affärsmodeller som är regenerativa ska stimuleras fram av politiker i form av policyförändring. Gamla modeller som går ut på att utvinna material och exploatera människor måste försvinna. Det ska löna sig att producera reparerbara saker och att driva cirkulära och gröna företag som gör vinst på att dela och återanvända saker.

I en cirkulär ekonomi ser man på naturen som ett bibliotek, man lånar och lägger tillbaka. I praktiken innebär det att man återanvänder, delar och återvinner de komponenter och produkter man producerar. På så sätt kan man öka ekonomisk tillväxt utan att tära på jordens resurser. Målet är att folk ska ha råd att konsumera på ett sätt som bygger upp olika former av kapital; naturkapital, socialt kapital, mänskligt kapital samt infrastruktur för kommande generationer. Detta istället för att lägga allt mer finansiellt kapital i allt färre händer.

Det är varken brist på idéer eller teknisk utveckling som sätter stopp för systemförändring. Det som saknas är investeringar och ändringar i regelverk. Vi behöver sätta press på det politiska systemet genom att klargöra vad vi vill. Och utbildning. Vi måste se till att inte ännu en generation av ”business as usual”-studenter lär sig samma gamla föråldrade affärstänk.

Låt oss hoppas på politiskt kurage från några av de etablerade partierna eller ett nytt parti. Först då kan vi skapa förändring på riktigt och ge nya generationer en bra start.