Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) ser svenskars semestrar allt mer ojämlika ut. Allt färre utrikesfödda åker på semester eller har tillgång till exempelvis fritidshus. Inrikesfödda reser emellertid i oförändrad takt.
SCBs färska siffror visar även att det inte bara är klyftorna mellan invånare med olika födelseländer som ökar, skillnaden ökar även mellan barnfamiljer. Bland ensamstående mödrar är det dubbelt så vanligt att tillbringa semestern i hemmet än på resande fot än som är fallet bland flerförälderfamiljer.
– Ensamstående har vanligtvis sämre ekonomi till följd av den större försörjningsbördan. De behöver klara kostnader för boende och annat på bara en inkomst, och då är det naturligt att det kan vara svårt att kosta på sig en semester. Har man därutöver också barn så ökar ju försörjningsbördan ännu mer, säger Göran Nordström, utredare på SCB, till tidningen Arbetet.
I Sverige är semester ett relativt nytt fenomen. Arbetstiden reglerades 1919 och anställda gavs rätt till ledighet på söndagarna. 1938 infördes den första semesterlagen i Sverige: två veckors semester. 1963 fördubblades antalet lediga veckor från två till fyra och idag har anställda lagstadgad rätt till 25 lediga arbetsdagar.
USA är det enda landet i västvärlden som inte erbjuder avlönad semester.
