URSPRUNGSFOLK – Om regeringarna inte känner till något om våra liv och de problem som kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningar ställs inför varje dag kan de inte skapa en politik som svarar på våra behov, säger Teresita Antazú, ledare för yaneshafolket i peruanska Amazonas.

Hon berättar att hon vid 18 års ålder var den första kvinnliga ledaren i sin organisation.

– Min farfar som tillhörde en machokultur beslutade att jag skulle bli slagen för att jag befann mig bland män, säger hon.

Nu är hon nästan 57 år och har ägnat en livstid åt att riva ner hinder för kvinnor. Hon menar att under de senaste trettio åren har kvinnor som tillhör ursprungsfolken i landet och över hela regionen kring Anderna blivit mer synliga och fått ett formellt erkännande av sina rättigheter och det finns en öppenhet för deras krav.

Men de faller fortfarande offer för våld som är förknippat med att de både tillhör ursprungsbefolkningar och är kvinnor. De utsätts också för diskriminering och deras traditionella områden hotas, berättar Teresita Antazú som är den första kvinnliga ”cornesha” (högsta ledaren) för Federación de Comunidades Nativas Yaneshas  i Peru.

Rosa Montalvo, dokumentärfilmare från Ecuador, har arbetat i 25 år med att följa kvinnor som tillhör ursprungsfolk i hela regionen kring Anderna, deras kamp för jämställdhet och tillgång till traditionella områden. Det är en kamp som fördes redan av Bartolina Sisa från aymarafolket i Bolivia. Den 5 september 1782 mördades hon i kampen mot den spanska kolonialmakten.

Denna dag har utsetts till Internationella dagen för kvinnor som tillhör ursprungsfolk.

– Likt Bartolina Sisa kämpar kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningar med att hålla sin kultur levande för att kunna fortsätta existera och få de möjligheter de förtjänar och upprätthålla kontinuiteten för nya generationer, särskilt nu när deras områden angrips, säger Rosa Montalvo.

Hon hänvisar till att i Colombia har Organización Nacional Indígena, som samlar 102 folkgrupper, uppgett att 65 aktivister dödades mellan november 2016 och juli 2018. Detta efter det historiska fredsavtalet som undertecknades 2016 av regeringen och Farc-gerillan och som markerade slutet på över 50 år av inbördeskrig.

– Ursprungsfolken har blivit mer utsatta i territoriella tvister och kvinnor drabbas hårt eftersom de finns kvar i områdena för att upprätthålla samhällen, och de utsätts för våld, förklarar Rosa Montalvo som också tillhör International Land Coalition, en global allians av organisationer som arbetar tillsammans för att främja säker och rättvis tillgång till mark.

Områden som tillför ursprungsbefolkningar är hotade och det påverkar många människors liv i länder som Ecuador och Bolivia, trots progressiva konstitutioner, säger Rosa Montalvo.

– Båda dessa länder har en ekonomisk modell för jordbruksexport som utgör ett hot mot ursprungsbefolkningarnas områden, tillägger hon.

Dessa områden utgör grunden för ursprungsbefolkningarnas liv, det är basen för deras försörjning, kultur och världsbild. Om någon inkräktar på dessa områden är urfolkens fortsatta existens äventyrad. De andinska staterna har undertecknat FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter och ILO-konvention nr 169 som ger urfolk stärkt rätt att bli konsulterade i beslut innan staten ger företag tillstånd att komma in i ursprungsbefolkningars traditionella områden.

Men länderna har inte fullgjort sina åtaganden och utvinningsindustrier påverkar ursprungsfolkens försörjningsmöjligheter, kultur och världsbild. Det framhåller experter och ledare för ursprungsfolk.

– Det är därför vi talar om flera typer av våld. Det finns våld som riktas mot våra kroppar och våld som riktas mot våra områden, säger Tarcila Rivera från Peru som är medlem i FN:s permanenta forum för ursprungsfolk.

Tarcila Rivera som är vice ordförande för Centro de Culturas Indígenas de Perú, Chirapaq, som hon grundade för 34 år sedan, säger att nära hälften av de kvinnor som tillhör ursprungsfolk i Latinamerika bor i områden där regeringar upplåtit mark för storskaliga projekt och utvinningsverksamhet. Det är samtidigt bortglömda områden som är drabbade av fattigdom.

 – Vi kämpar för att det inte ska vara så att när en flicka på landsbygden utsätts för våldtäkt så löser man detta genom att erbjuda pengar eller varor i utbyte. Vi arbetar hårt för att förhindra att människor berövas sin mark och att floder eller grödor förorenas, säger hon.

Tarcila Rivera är en välkänd aktivist som kämpar för ursprungsfolkens rättigheter. Hon kommer från staden Ayacucho i det andiska bergsområdet i södra Peru. Det är ett område som drabbades extra hårt av den väpnade konflikten som pågick mellan 1980 och 2000.

– Min mor var analfabet när hon dog, men hon var mycket klok och bra på att hantera problem och komma med lösningar, säger hon.

Tarcila Rivera är också en del av nätverket Enlace Continental de Mujeres Indígenas de las Américas som slagit fast att det viktigaste är att ta itu med rasismen som möter kvinnorna som tillhör ursprungsfolken.

– Rasismen skadar människors självkänsla. Det handlar om diskriminering. Det gör att du känner dig mindre värd som människa eftersom du är kvinna, eftersom du inte talar spanska, eftersom du är fattig, eftersom du lever långt ut på vischan. Som en följd av det har du inte verktygen för att kunna försvara dig själv mot den man som slår dig i hemmet eller den polis som inte behandlar dig rättvist när du kräver dina rättigheter. Vi måste sätta stopp för det här i våra länder, säger hon.

Enligt FN-organet Eclac har Bolivia störst andel invånare som tillhör ursprungsbefolkningar (62 procent av befolkningen) i regionen kring Anderna. I Peru tillhör 24 procent av befolkningen ursprungsfolk och i Chile tillhör 11 procent av befolkningen landets ursprungsfolk.