När president Donald Trump tillträdde sade ledande bedömare att han hade en procents chans att åstadkomma fred. Chanserna har inte direkt ökat sedan dess, konstaterar Anders Persson, Mellanösternkännare och doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

De senaste dagarna har ilskan åter svallat bland palestinier över beslut som fattats i Washington DC. I helgen bekräftade USA att man fryser bidragen till FN:s organ för palestinska flyktingar (UNRWA) och omkring en vecka tidigare ströp biståndsmyndigheten Usaid det palestinska biståndet på drygt 200 miljoner dollar. USA anser att UNRWA:s verksamhet är ”bristfällig”, enligt ett uttalande.

Många palestinier har samtidigt vreden från i maj i färskt minne. Det var då Trump bröt med decennier av amerikansk politik och genomförde en symbolisk flytt av USA:s Israelambassad från Tel Aviv till Jerusalem, något som kan ses som ett allvarligt slag mot en framtida tvåstatslösning på konflikten mellan israeler och palestinier.

Som ofta med Trump undrar man om det är en del av en uttänkt strategi, en ”master plan”, eller om beslutet är mer ad hoc och fattat på känslomässiga grunder, säger Persson.
Själv tror han ändå att de indragna biståndspengarna, vid sidan av att tillfredsställa Trumps högerorienterade väljarbas, är en del av förhandlingsspelet inför det att presidentens svärson och rådgivare Jared Kushner ska lägga fram sin omskrivna fredsplan för Mellanöstern.

USA:s agerande är till för att försvaga palestinierna, att tvinga in dem i ett hörn för att få dem att gå med på en dålig plan, hävdar Persson.

Av läckor att döma innehåller planen inga goda nyheter för palestinierna. Den senaste versionen förordar ett mini-Palestina bestående av Gaza och halva Västbanken, enligt bland andra al-Jazira.

Tidigare fredsförslag har handlat om landområden i utbyte för fred, detta verkar fokusera mer på pengar, ekonomiskt stöd, gentemot fred. Jag har svårt att se att Europa skulle stödja ett sådant förslag eller att någon palestinsk ledare skulle gå med på det.

Den palestinske presidenten Mahmud Abbas, som vägrade att möta Kushner under hans senaste resa i regionen, har sagt att planen syftar till att ”förstöra det palestinska nationsprojektet”. USA:s FN-ambassadör Nikki Haley har dock hävdat att fredsplanen inte kommer att bli älskad av någon sida.

Frågan är om den överhuvudtaget kommer. Presentationen har skjutits upp flera gånger och bland annat ska planerna på att visa upp delar av den under den så kallade FN-veckan i slutet av september ha lagts på is. Persson är tveksam till att Trump i realiteten vill lägga fram något förslag före nästa års val i Israel.

Dessutom verkar inget vara förberett på marken, det finns ingen diplomatisk infrastruktur för en fredsplan.

Frågan är ändå viktig för Trump som har beskrivit ett fredsavtal mellan palestinier och israeler som den ”ultimata dealen” och engagerat flera högt uppsatta medarbetare i ämnet. Skulle Vita huset misslyckas så är det möjligt att Ryssland – som är mycket aktivt i Syrienkrisen – kliver in på arenan.

Det råder ingen tvekan om att Ryssland är tillbaka i Mellanöstern, även om Syrien är Moskvas främsta prioritet, säger Persson.

Ryssland är allierat med palestinierna men har hittills inte pressat Israel särskilt mycket. Och president Putin är betydligt mer lågmäld, långsiktig och kalkylerande än Trump.