Sverige är en del av en global trend där barnafödandet minskar. Det minskar i länder i hela världen, i alla åldrar och i alla kommuner. Det minskar bland personer i alla socioekonomiska grupper. Människor bildar par och flyttar samman i samma utsträckning som tidigare, men färre är benägna att bli föräldrar. Det är alltså inte så att de som blir föräldrar skaffar färre barn än tidigare, utan minskningen handlar om att det är färre personer som blir föräldrar.
Det finns ingen ekonomisk förklaring till detta och Sverige är uppenbarligen inte immunt mot utvecklingen, trots en sedan länge etablerad jämställdhetspolitik och utbyggd välfärd. Det verkar snarare handla om en global trend som påverkar människors syn på vad som är ett gott liv. En partiell normförändring världen över. Kanske kan det också vara så att trenden förstärks genom att ju fler som väljer ett liv utan barn, desto fler hakar på. Om normen är att alla blir föräldrar blir trycket större på dem som ännu inte skaffat barn. Om en del i vänskapskretsen däremot inte skaffar barn kanske fler ser det som ett alternativ.
Forskaren Gunnar Andersson konstaterar i sin rapport på uppdrag av Utredningen om en framtid med barn: ”Med hjälp av sociala medier sprids både mörka och konfliktstyrda bilder av vår samtid och framtid, samtidigt sprids bilder av ett fantastiskt liv som sällan korresponderar med det alldagliga liv som de flesta av oss lever.” Däri nånstans finns en delförklaring till den globala trenden. Vi matas dels med dystopiska bilder av samtiden (skjutningar, olyckor, terror, krig), dels med bilder på andra människors framgångsrika liv som något att eftersträva mer än det liv vi faktiskt har.
Vissa saker med detta är självklart inte dåliga. Att det finns flera sätt att leva sitt liv är så klart bra. Att förutsättningarna för skatteintäkter och även AI-utvecklingen bidrar till stora samhälleliga förändringar kanske kan innebära nya diskussioner om medborgarlön och andra sätt att se på vad livet kan ge och fler alternativ. Att ständigt fler människor på planeten är en ansträngning för miljö och matproduktion är ett faktum.
Samtidigt finns det ju något som skaver i utvecklingen med ett samhälle som är så komplext, går så snabbt, oroar och kräver så mycket av oss att många verkar känna att barn inte får plats. Att vi fastnar i skrollandet samtidigt som diagnoserna ökar och elever slås ut ur skolan. Och dessutom bidrar vårt sätt att leva till att förstöra förutsättningarna för kommande generationer att leva sina liv fullt ut.
Den ändrade trenden kring demografi kommer att leda till att varje generation minskar med cirka 30 procent. Detta får så klart enorma konsekvenser för hur våra samhällen är uppbyggda, för skolor, sjukvård, företag och allt annat. Vi lever i oerhört omvälvande tider. Demografin är bara en av stora globala förändringar. Demokratin är på tillbakagång världen över. AI-utvecklingen ökar exponentiellt. Bara sedan valet har AI blivit dubbelt så stark som AI var då. Klimatförändringarna bara fortsätter. Det finns gott om saker att vara orolig för. Men det är också gott om saker att kämpa för. Människovärdet, vår frihet och vår gemensamma framtid behöver försvaras.
Regeringsförhandlingar verkar i alla fall vara igång. Reflektion från sidan: Ingen har röstat på C för att stoppa V från avgörande inflytande. Många har röstat på C för att stoppa SD från avgörande inflytande.
Grundlagsändringarna har röstats igenom med minskad föreningsfrihet och möjlighet att återkalla medborgarskap för brott som ”allvarligt skadar Sveriges vitala intressen” (vad det nu är) som följd.


