Prenumerera

Logga in

Glöd · Krönika

Nu kan regeringen ta makten från riksdagen i fredstid

Skribent och citat.

Nu har demokratin backat i över 20 års tid. Det handlar inte bara om auktoritära ledare i diktaturer. Rötan sträcker sig långt in i Europas demokratier, vars parlament ofta gjort sig till villiga instrument för nyfascismen i den heliga trianguleringens namn. 

Sedan förra veckans riksdagsbeslut om flera vilande grundlagsändringar, har svensk demokrati försämrats på två principiella punkter.

Dels en grundlagsförändring om att göra det möjligt att återkalla medborgarskap. Staten kan nu nypa medborgarskapet från fullvärdiga svenska medborgare på vissa grunder. Dessa grunder kan regering och förvaltning enkelt politisera, den dag vi får en regering som vill använda den möjligheten.

Medborgarskapet är ett omistligt fundament för det demokratiska samhällsskicket. I en liberal demokrati utgår makten från folket och är baserad på principen om allas lika värde, det vill säga, en person – en röst. Det är till medborgarskapet som alla medborgerliga rättigheter är knutna: rösträtten, rätten till likhet inför lagen, rätten till ickediskriminering med mera. Rätten till en nationalitet är därför en av de viktigaste principerna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. 

Samhällskontraktet sluts mellan medborgaren och staten. Det är medborgaren som sitter på toppen av pyramiden, med total rätt att välja bort regeringen och gå till domstol om staten inte fullgjort sina skyldigheter.

I ett auktoritärt samhällsskick är pyramiden vänd upp-och-ned. Staten, oavsett vem som proklamerat sig som ägare av den, bestämmer vilka rättigheter invånarna i landet har. I auktoritära samhällen är medborgarrätten kraftigt försvagad till förmån för en ordning där den som har makten över staten avgör vem som får vara inne i värmen och vem som ska köras ut och mista sina rättigheter. Fascismen bygger ytterst på att upprätta en gräns mellan ute och inne, mellan vi och dom, mellan människor och avhumaniserade. Exklusionen är medel och mål i det auktoritära samhällsbygget. 

Ett första steg för att komma dit är att ge statens ägare rätten att manipulera medborgarskapet. Detta har SD, M, KD, L, C och S villigt och utan debatt röstat för, för lite mer än en vecka sedan, i öppet trots mot det valresultat som visade att Sveriges folk till sin majoritet sagt nej till en Tidöpolitik som bygger på exklusion.

Men den mest allvarliga av grundlagsförändringarna som röstades igenom förra veckan handlar om att göra det möjligt för regeringen att avskaffa riksdagens lagstiftande makt. Vi talar om den konstitutionella funktion som vårt folkvalda parlament har: att stifta lagarna, det som bygger och styr samhället.

Regeringen ska kunna ta över lagstiftningsarbetet och makten över Sverige i händelse av en ”fredstida kris”. Det vill säga, sätta de folkvalda ur spel, utan att ens be om formell tillåtelse från riksdagen om man bedömer situationen som akut. Vilket alltså regeringen själv har oinskränkt makt att proklamera!!

Sverige har inte ett system med maktdelning med tre separata makter, dömande, lagstiftande och verkställande, som balanserar varandra. Vi har istället en parlamentarisk demokrati där all offentlig makt utgår från folket och där riksdagen är folkets främsta företrädare, som det står i vår regeringsform. Det är riksdagen som tillsätter och avsätter statsministern och som kan avsätta statsråden. Det gör det än mer allvarligt att regeringen genom eget beslut kan avskaffa riksdagens lagstiftande makt. Hur ska ansvarsutkrävandet av makten se ut efter ett sådant beslut? Var är kontrollfunktionerna?

Det är inte på något sätt otänkbart att Sverige får en regering som har kraftiga inslag av nyfascism. Denna grundlagsändring kan därför komma att få avgörande betydelse.

Denna avgörande urholkning av svensk demokrati genomfördes av samtliga riksdagspartier med undantag av Miljöpartiet. Hur är det ens möjligt att riksdagens demokratiska partier röstar för att en regering ska kunna avskaffa riksdagens funktioner inte bara i krig utan också i fredstid?!?

DN:s ledarsida kallade detta för att knyckla till grundläggande rättsstatliga principer, och förlora en demokratisk skyddsvall. Och noterade att det skett i princip utan offentlig debatt.

Det värsta med den pågående nedmonteringen av demokrati och mänskliga rättigheter är att grovjobbet utförs av samhällets nyttiga idioter. 

I Sverige utgörs dessa nyttiga idioter av nästan samtliga demokratiska partier. Hur har det kunnat bli så? Har de svenska partierna degenererat till den grad att de låtit tekniker som triangulering inte bara hjälpa dem att vinna valet utan också göra dem till fascismens städgummor?

Frågan är om det nuvarande partilandskapet är värt att behålla. Det kan krävas helt nya kvastar nästa mandatperiod, om inte den kommande regeringen lagar vår demokrati igen.

Valframgångarna för demokratiska krafter de senaste veckorna i USA, Serbien och Israel. Måtte demokratierna i USA:s kongress åter kunna göra USA till ett globalt instrument för demokrati istället för tvärtom!

Att inte ha en aning om vilken politik som kommer att styra Sverige de kommande fyra åren: en politik för mänskliga rättigheter eller en Tidöinspirerad politik. Suck!

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
ANNONS