Gapet för att nå både de svenska klimatmålen och Sveriges åtagande till EU:s klimatmål växer. Det framgår av regeringens klimatredovisning som nu publicerats.
Varje år måste regeringen sammanställa en klimatredovisning som ska tydliggöra hur det går med klimatmålen – och hur satsningarna i höstbudgeten kommer att påverka utfallen. Eftersom det rör sig om en övergångsbudget innehåller den ingen bedömning av när eller hur beslut om ytterligare åtgärder kan fattas. Samtidigt står det klart att nästkommande regeringen kommer att stå inför en utmaning när det kommer till att nå målen. För samtliga klimatmål – inklusive Sveriges åtagande till EU:s klimatmål – ökar gapet jämfört med fjolårets scenario. Bland annat pekar regeringen i klimatredovisningen på inbromsad elektrifieringstakt, att utsläppen från tunga transporter tidigare har underskattats och att så kallade kompletterande åtgärder kommer att ge mindre utsläppsminskningar än vad man tidigare trott. Även industrins utfasning av fossila bränslen antas nu gå långsammare än i den prognos som gjordes 2025, vilket främst påverkar 2045-målet, skriver regeringen.
Längre ifrån att klara Sveriges mål
För 2045-målet har gapet ökat med 1,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, jämfört med fjolårets prognos. Totalt uppgår gapet nu till 22,4 miljoner ton – förutsatt att Sverige använder alla de kompletterande åtgärder som regelverket tillåter. Jämförelsevis släpper den svenska biltrafiken ut runt tio miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år.
För 2030-målet och 2040-målet har gapet ökat med två respektive en miljon koldioxidekvivalenter jämfört med fjolårets klimatredovisning. Gapet till 2030-målet är 7,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Till 2040-målet rör det sig om 4,4 miljoner ton. Även till klimatmålet inrikes transporter uppgår gapet till 7,6 miljoner, vilket är cirka 1,6 miljoner ton högre än i 2025-scenariot.
Stort gap för att klara EU-åtagandet
Gapet växer också till Sveriges åtagande till EU:s ESR-mål för 2030, vilket bland annat gäller transporter, uppvärmning och jordbruk. För det målet uppgår det samlade gapet till 13,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en ökning med hela 8 miljoner ton jämfört med 2025-scenariot. I den uppskattningen antas också att Sverige utnyttjar möjligheten att använda en flexibilitet i regelverket som innebär att man inte säljer sin överprestation inom EU:s utsläppshandel motsvarande fem miljoner koldioxidekvivalenter samt att man kan överföra ett överskott från LULUCF på 2,45 miljoner ton. Det vill säga den koldioxid som binds i skog och mark varje år.
Även för LULUCF har Sverige åtaganden till EU. Målen har under de senaste åren sett ut att gå mot potentiellt enorma underskott. Men som Syre kunnat berätta har Naturvårdsverket räknat upp upptaget av koldioxid från skog och mark – vilket nu får genomslag i klimatredovisningen. LULUCF-målet för perioden 2021-2025 bedöms nu kunna nås. För perioden 2026-2030 samt punktmålet 2030 finns det både scenarier som pekar på att de inte nås – och att de nås. Utfallet påverkas av sådant som avverkningsnivåer, tillväxt och skadeangrepp och rymmer därför stora osäkerheter.
Syre söker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) för en kommentar.
Sveriges klimatmål
2045 (långsiktigt mål): Utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än 1990. Resterande utsläpp får kompenseras med kompletterande åtgärder, och målet omfattar inte markanvändningssektorn.
2030 (etappmål): Utsläppen ska vara 63 procent lägre än 1990.
2040 (etappmål): Utsläppen ska vara 75 procent lägre än 1990.
Kompletterande åtgärder: De får användas för högst åtta procentenheter av minskningen till 2030 och två procentenheter till 2040.
Inrikes transporter (2030): Utsläppen, utom från inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
ESR-åtagandet: Sverige har ett åtagande gentemot EU till 2030 som reglerar utsläpp från framför allt inrikes transporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Sveriges EU-mål är 50 procent lägre utsläpp än 2005.
Naturvårdsverket/Klimatredovisningen
