Det röstades om flera grundlagsändringar i riksdagen på onsdagen, som alla gick igenom. En av ändringarna innebär att regeringen får mer makt vid kriser i fredstid. Något som har kritiserats för att kunna öppna upp för framtida maktmissbruk.
I december förra året röstade riksdagen igenom ett första ja till en grundlagsändring, med namnet ”Stärkt konstitutionell beredskap”. I kort går det ut på att regeringen ska få mer makt att kunna ta snabba beslut i tider av kris som samtidigt räknas som fredstid. Coronapandemin kan till exempel ses som ett exempel på en liknande situation.
Men förslaget har kritiserats från flera håll. Bland annat uppgav Civil rights defenders för Syre förra året att det är särskilt allvarligt att regeringen själv kan bestämma när det föreligger en sån kris som man avser.
– Att det är så otydligt skrivet vad som är en kris, det gör att regeringen på ganska godtyckliga grunder kan utlysa en ”allvarlig krissituation” och ta över makten, sa chefsjurist John Stauffer då.
Han upprepar kritiken i ett pressmeddelande inför dagens riksdagsomröstning:
– Vi ser gång på gång runt om i världen hur extraordinära befogenheter som införs i en kris används för syften de inte var tänkta för och att befogenheterna blir svåra att avveckla när krisen är över. Därför måste reglerna vara tydliga redan från början och omges av starka kontrollmekanismer. Annars riskerar tillfälliga undantag att gradvis bli det nya normala.
Under dagens debatt argumenterade Åsa Kullgren (S) för att kritiken mot förslaget, att regeringen får mer makt, är en förenklad beskrivning. Istället handlar det om att sätta upp tydliga regler för hur staten får fungera, menade hon.
– Alternativet är att regeringen ställs inför en mycket svår situation utan ett tydligt konstitutionellt ramverk att luta sig emot, sa hon och fortsatte:
– Det måste finns tydliga regler om vem som får fatta beslut, under vilka förutsättningar och hur dessa ska kontrolleras.
Hon tillade att det finns kontrollmekanismer i förslaget, bland annat att riksdagen när som helst kan återkalla ett beslut om ökade befogenheter till regeringen.
– Riksdagen sätts inte åt sidan, i själva verket har riksdagen en central roll att spela.
Miljöpartiet röstade nej
Det enda parti som motsatte sig ändringen var Miljöpartiet. Jan Riise (MP) sa i debatten att Miljöpartiet inte har några andra invändningar på förslaget, såsom att riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Det är istället regeringens möjlighet att själv kunna aktivera utökade befogenheter som partiet inte vill skriva under, då det skulle kunna innebära en risk i framtiden.
Tittar man igenom de föreslagna reglerna, konstaterar Riise, så skulle en regering kunna skaffa sig makt och införa regler som inte tidigare utretts, regler som sedan i praktiken skulle kunna vara i kraft en hel månad, om inte riksdagen lägger ett utskottsinitiativ innan dess om en lag som upphäver reglerna.
– Det finns heller ingen spärr mot att åtgärder upprepas identiskt eller i liknande form, även om de skulle underkännas av riksdagen. Under en månad kan mycket allvarliga konsekvenser för enskilda individer och företag hinna uppstå. Inte ens om riksdagen omedelbart skulle avsätta regeringen skulle åtgärderna automatiskt upphöra att vara i kraft.
Eftersom hela förslaget måste avslås eller antas i sin helhet så röstade MP därför nej. Men resultatet i omröstningen blev 322 röster för och 21 röster emot (med 6 frånvarande ledamöter). Grundlagen kommer därför att ändras.
