Klimatförändringarna slår extra hårt mot kvinnor och flickor, och jämlikhet måste därför stå i centrum för världens klimatarbete. Den uppmaningen ger FN-organet UN Women till världens ledare som nu samlas i Turkiet för klimattoppmöte.
I ett nyproducerat faktablad konstaterar UN Women att 1,5 miljarder av världens kvinnor och flickor lever i så kallade climate hotspots, det vill säga områden där klimatförändringarna riskerar att drabba befolkningen extra hårt. Samtidigt förstärker redan existerande ojämlikheter i dessa områden hur klimatet slår mot kvinnor och flickor.
Till exempel visar data från 24 länder att en grads uppvärmning riskerar leda till att kvinnor förlorar 34 procent mer av sin totalinkomst än män. Troligtvis beror det till stor del på att män har större möjligheter att lämna ett jobb inom jordbruket eller migrera om skördarna skulle slå fel. I ett värsta scenario skulle klimatförändringarna kunna leda till att ytterligare 141 miljoner kvinnor och flickor kastas i extrem fattigdom till år 2050.
Klimatförändringarna leder också till att tid som läggs på obetalt arbete ökar, såsom att hämta vatten eller ta hand om familjemedlemmar efter extrema väderhändelser. Av de 1,8 miljarder människor i världen som saknar vatten i sitt hushåll så är det till två tredjedelar kvinnorna som ansvarar för att hämta det. Prognoser visar att i ett scenario med höga utsläpp så kan tiden som läggs på att hämta vatten öka med 30 procent till år 2050.
När klimatförändringarna leder till förluster av försörjningsmöjligheter, migration och resursbrist så har man också sett att det kan förstärka faktorer som driver på könsbaserat våld. Studier från 14 länder visar till exempel att långvarig torka ledde till en 21 procents ökad risk för att unga kvinnor och flickor utsattes för sexuellt våld. Data har också visat att förekomsten av barnäktenskap var högre i torrare områden än i fuktiga.
Kvinnors klimatarbete börjar uppmärksammas
Och även om 73 procent av alla länders klimathandlingsplaner, NDC:er, erkänner att klimatrisker kan slå extra hårt mot kvinnor, så är det bara en tredjedel som faktiskt hanterar de här riskerna på ett heltäckande sätt, konstaterar UN Women.
Samtidigt så börjar kvinnors roll i att hantera klimatkrisen att uppmärksammas i allt fler länders handlingsplaner, enligt UN Womens analys. Men kvinnor är fortfarande systematiskt underrepresenterade i klimatrelaterat beslutsfattande och kvinnoorganisationer som arbetar med frågorna saknar ofta tillräckliga resurser, samtidigt som feministiska miljöaktivister ofta utsätts för trakasserier och våld.
– Över hela världen står kvinnor redan i spetsen för kampen för en bättre framtid – i sina lokalsamhällen, i laboratorier, i parlament och i frontlinjen för klimatkrisen. Vi måste ge kvinnor och flickor lika rättigheter, resurser och makten att leda, så kommer de att bidra till att driva fram den förändring som vår värld så akut behöver, säger Sima Bahous, chef för UN Women, i ett pressmeddelande.
Därför vill UN Women bland annat se att den nya handlingsplanen för jämställdhet som togs fram i Brasilien förra året (Belém Gender Action Plan) genomförs och finansieras fullt ut, ”så att politiska åtaganden kan omsättas i verklig förändring för de kvinnor och flickor som befinner sig i frontlinjen av klimatkriserna”.
”Det handlar om att röra sig mot ekonomier som prioriterar människor och planeten framför vinst, bygger motståndskraft för alla och främjar jämställdhet”, skriver UN Women.
