Inventeringen av almar har numera blivit årlig i Göteborgs stad. Och nu visar årets inventering att 572 träd har drabbats av almsjukan och behöver tas ner. Bland annat 98 träd i Slottsskogen samt det största trädet i Brunnsparken.
– Vi ser en fortsatt ökad spridning av almsjukan och en dyster utveckling för Göteborgsområdet. Det är tyvärr ett chockartat stort antal träd som vi måste ta ner, det är väldigt tråkiga siffror, säger Jesper Krantz, planeringsledare för träd på stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs Stad, i ett pressmeddelande.
Almsjukan är en svampsjukdom som observerats i Göteborg redan sedan 1980-talet, men de senaste åren har spridningen gått fort.
– Den ökade spridningen gör att man kan misstänka att det handlar om den mer aggressiva varianten, säger Jesper Krantz till Syre.
Under vintern 2025/2026 så har totalt 380 almar tagits ner, berättar han. Samtidigt har återplanteringen kommit igång under året och man har planterat cirka 150 träd.
Mycket arbete med återplantering
– Det är inte bara att gräva ett hål i marken, utan man måste kommunicera med andra projekt, evenemang och byggnader, och inte minst se till att man ger rätt förutsättningar från början för att träden ska växa till sig.
För att ge de bästa förutsättningarna är det nu en rad olika trädsorter som planteras runtom i staden, såväl inhemska som icke inhemska.
– Det behöver vara rätt art för platsen. Så det beror på om den är skuggig, solig, varm, kall. Vi tar också höjd för klimatförändringarna och till de tuffare miljöerna med mycket asfalt runtomkring väljer vi torktåliga, icke inhemska arter. Men där det är möjligt väljer vi inhemska arter, säger Jesper Krantz.
Det är många stora träd som nu kommer att tas ner, bland annat det största trädet i brunnsparken, och 98 träd i Slottsskogen. Det kommer att leda till en förändrad stadsbild på sina håll.
– Det kommer att ta sina år innan de nya har vuxit upp. Där det är möjligt väljer vi att plantera något större träd, för att få ett par år på köpet så att säga, tillägger Jesper Krantz.
Resistenta individer ger hopp
Lönn, resistenta almar och parklind är några av de arter som nu planteras. Även askar som är resistenta mot svampsjukdomen askskottsjukan planteras, vilket i sig hjälper arten att överleva, efter att stora delar av bestånden slagits ut i Sverige på grund av svampsjukdomen.
Utsikterna för almen som art ser inte så ljus ut, åtminstone på kort sikt.
– Under vår livstid så kommer vi se ett stort tapp. Men almen i framtiden skulle kunna komma tillbaka, det finns det alla möjligheter för. Det finns en del exemplar som är resistenta, och det görs forskning på inhemska almar och man tar prover på de individer som klarat sig och försöker förädla dem.
I vissa fall kan vaccination vara en lösning. Men det ger inte ett hundraprocentigt skydd och fungerar inte på träd som redan blivit sjuka, eller när spridningen sker via rötterna. Dessutom måste det göras om varje år.
– Hittills har Göteborg bara vaccinerat ett träd.
Istället är det nu återplantering som gäller, och som kommer att pågå i många år framöver. Totalt handlar det om omkring tusen träd om alla nedtagna almar ska ersättas.
– Vi prioriterar återplanteringen och tar lärdom genom att ha en större variation av arter för att bli mindre sårbara, säger Jesper Krantz.
Almsjukan
Almsjukan är en svampsjukdom, som drabbar almar på grund av att trädets vattenupptag blockeras, vilket gör att de vissnar och dör. Sjukdomen sprids främst av almsplintborren, som överför svampsporerna till friska träd.
Under senare år har sjukdomen blivit mer aggressiv, enligt Göteborgs stad. Orsaken är troligen att almsplintborren har börjat svärma flera gånger, en konsekvens av längre varma perioder.
Göteborgs stad
