Fullt fungerande kök kastas ofta bort för att fastighetsägare ska kunna höja hyran. Men allmännyttan i Stockholm går i motsatt riktning och behåller originalkök så långt det går, något som kan spara upp till 18 500 kronor för en hyresgäst.
Byggbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och drygt 40 procent av allt avfall. Och dagens lagstiftning bjuder in till att byta till nytt istället för att renovera, enligt forskning från Lunds universitet. Det som kommer direkt från fabrik eller butik räknas som standardhöjande, vilket med dagens regelverk gör att hyresvärden får lov att höja hyran, men om köket endast renoveras måste fastighetsägaren själv betala, detta trots att de nytillverkade köken inte sällan har sämre kvalité, enligt byggforskaren Ulla Janson.
– Kök före 1970-talet har ofta stommar av massivt trä exempelvis. Jag har själv sett hundra år gamla kök med stommar i perfekt skick som rivits ut och ersatts med uppblåsta masonitskivor, sade hon i en kommentar om sin forskning från 2025.
I Stockholms allmännytta har man valt att bevara och renovera fungerande 50-talskök istället för att riva ut dem, något som enligt ett pressmeddelande från Vänsterpartiet Stockholms stad kan bespara en enskild hyresgäst upp till 75 000 kronor under en fyraårsperiod, eller 18 750 per år.
– Det här är varför jag älskar allmännyttan. Den är till för att tjäna hyresgästerna och inte några rika fastighetsägare. Och här slår vi två flugor i en smäll. Vi räddar fungerande kök och pressar hyrorna. Det är klimat- och klasspolitik på en och samma gång, säger Deniz Butros, bostadsborgarråd i Stockholms stad.
