Just nu pågår en lagprocess att förbjuda PFAS-ämnen i vissa konsumentprodukter i Sverige. Såväl Naturskyddsföreningen som Svenskt vatten välkomnar initiativet, men varnar också för att många produkter inte omfattas, såsom till exempel livsmedel, köldmedier och mensprodukter.
I juli i år meddelade regeringen att de vill förbjuda PFAS i flera konsumentprodukter, såsom exempelvis kläder och skor, köksredskap och kosmetika. Den nya lagen är tänkt att träda i kraft från början av 2028, och på så vis går Sverige före de generella förbud av PFAS-ämnen som väntas komma i EU framöver.
Senast den 30 november ska remissvaren på regeringens promemoria ha kommit in, och redan nu hörs kritiska röster.
Naturskyddsföreningen menar att den föreslagna lagstiftningen täcker för få produkter, och listar i ett pressmeddelande fem typer av konsumentprodukter som inte kommer ingå i förbudet. Kontaktlinser och ögondroppar, elektronikprodukter, sofftyg och hemtextilier mensprodukter såsom menstrosor samt bekämpningsmedel skulle alla falla utanför, skriver organisationen.
– Det är oroande att PFAS fortfarande används i så många produkter som vi möter varje dag. Konsumenter ska inte behöva fundera på om det finns PFAS i ögondropparna, mobilen eller maten. Så länge användningen fortsätter kommer PFAS att spridas och ansamlas i naturen och våra kroppar, säger generalsekreterare Karin Lexén i pressmeddelandet.
Organisationen välkomnar den planerade lagen men skulle vilja se att den blir mer omfattande.
– Nu är det viktigt att ett nationellt förbud kommer på plats snabbt. Men vi kan inte nöja oss med att förbjuda PFAS i bara några produktgrupper medan kemikalierna fortsätter användas i den stora majoriteten av produkter. Sverige måste driva på för ett totalförbud mot alla PFAS i EU, säger Karin Lexén.
”Begränsad effekt”
Branschorganisationen Svenskt vatten skriver i det remissvar de lämnat in att de välkomnar lagförslaget, men att de anser att effekten förbudet kommer att få är begränsad.
”För att förbudet ska få större effekt vill vi att det omfattar fler produkter där PFAS fortfarande används. Bland dessa finns exempelvis köldmedier i kyl- och frysutrustning, värmepumpar och luftkonditionering samt toalett- och hushållspapper. För dessa användningsområden finns redan fungerande alternativ”, skriver Svenskt vatten i ett pressmeddelande.
Att stoppa PFAS-ämnen redan ”vid källan”, det vill säga att se till att de inte finns i produkterna från första början, är väsentligt enligt branschorganisationen, som beskriver att kostnaderna för rening redan är betydande.
”Investeringarna för att klara de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten har beräknats till omkring 1,4 miljarder kronor, med ytterligare cirka 70 miljoner kronor i årliga driftkostnader. Kostnader som i förlängningen belastar dem som betalar för vatten- och avloppstjänsterna.”
Dessutom passerar bara en mindre del av PFAS-utsläppen i vattendragen genom avloppsreningsverken, vilket innebär att reningsåtgärder inte kan vara den enda lösningen, konstaterar Svenskt vatten.
