Den globala uppvärmningen fortsätter obönhörligen och under måndagen börjar det klimattoppmöte som ska behandla ödesfrågan – för 31:a gången. Mathias Fridahl, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet, beskriver det som ett ”mellanmöte”.
– Utsläppsminskning är förstås en superviktig fråga. Men det finns ingen jättebra dagordningspunkt för den frågan, säger han.
Mycket av det som avhandlas på de årliga COP-mötena inom Klimatkonventionen går i cykler. Det rör bland annat hur finansiering för anpassning och klimatåtgärder ska se ut, utvärderingar av klimatarbetet och en rad så kallade arbetsprogram. Under årets möte som äger rum i Turkiet ska inga principiellt viktiga beslut tas, berättar Mathias Fridahl. Men det betyder inte att det är oviktigt.
– Man ska försöka få besluten att mogna så att de så småningom kan fattas på nästkommande COP-möten.
Bland annat väntas en dragkamp mellan den rika delen av världen och den del av världen som är mottagare av klimatbistånd. De senare menar att klimatfinansiering främst ska ske genom skattemedel för att spegla det ansvar de rika länderna har för utsläppen, medan givarna hellre vill se ett större fokus på privata flöden av finansiering som kan dirigeras mot klimatåtgärder genom klimatpolitiska verktyg.
– Det kommer vara en viktig fråga som behöver förberedas här men som inta ska beslutas här, säger Fridahl.
Det brådskar
Fn:s miljöprogram Unep släppte nyligen en rapport där slutsatsen var att målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer är kört på kort sikt. Det vill säga den nivå som forskare har pekat ut som en gräns farlig att passera. Men det finns fortfarande ett litet fönster om att kunna pressa tillbaka uppvärmningen till seklets slut genom negativa utsläpp, förutsatt att temperaturen inte överskrider 1,7–1,8 grader, berättar Mathias Fridahl. Därför brådskar det att vända utsläppskurvan. I dagsläget ser den ut att plana ut, men det finns inga tecken på att den är på väg att vända brant nedåt, så som krävs för att klara 1,5-gradersmålet innan seklets slut. Hur utsläppen ska minska finns det dock ingen bra dagordningspunkt för under toppmötet, berättar Mattias Fridahl.
– Egentligen finns det bara ett arbetsprogram, säger han.
I COP-sammanhang är det en tidsbunden arbetsplan. Det program som gäller utsläppsminskningar ska avslutas i år. Om det ska fortsätta är oklart, enligt Fridahl.
– EU trycker på hårt för att det ska förlängas, men Saudiarabien tycker att nej, nu har vi haft det här erfarenhetsutbytet och kan avsluta det.
Sluttexten kan bli viktig
Den viktigaste förhandlingen kan dock ske utanför agendapunkterna på dagordningen, tror Fridahl. Ofta avslutas möten med ett paraplybeslut, en text där konsensus ska nås mellan alla länder. Så är planen också i år. Här kan skrivningar om utsläppsminskningar komma in, fortsätter Fridahl.
– Där vill Australien få in formuleringar om hur världen nu har misslyckats med att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Alltså den typen av frågor som handlar om allvaret i klimatkrisen.
Fridahl beskriver samlingsbesluten som en möjlighet att ta upp frågor som inte ryms på dagordningen och där man kan få in formuleringar som tar ambitionsnivån framåt.
– Då kan man ta upp de frågorna i kommande processer och försöka formalisera dem till faktiska dagordningspunkter som kräver beslut för att de också ska kunna genomföras i praktiken.
– Om man tar utfasning av skadliga subventioner till fossila bränslen är det den här vägen det har kommit in i förhandlingen, så man ska inte bagatellisera de här samlingsbesluten.
Strid om fossila bränslen
Under COP30 i Brasilien tog värdlandet fram initiativ till att ta fram frivilliga färdplaner för att fasa ut fossila bränslen i energisystemet och till att stoppa avskogningen och skogsförstörelsen till 2030. De ska initiativen ska återrapporteras till COP31.
– Det finns inget mandat som tydligt säger att man ska göra någonting allvarligt av den här återrapporteringen. Men jag tror att Brasilien kommer att trycka på för att försöka få in formuleringar om det i samlingsbeslutet.
Begränsningar
Men många oljeländer har hårdnackat motsatt sig formuleringar om att fasa ut fossila bränslen i samlingsbeslut. Istället pekar de på att fossila bränslen kan ha en framtid om koldioxidutsläppen fångas in vid skorstenen, för att sedan begravas under mark. Men det dömer Mathias Fridahl ut som enbart en teoretisk möjlighet, då de resurser som krävs för det kommer att behövas för att skapa negativa utsläpp som kan pressa ned utsläppen, så att vi kan hålla oss under två graders uppvärmning – och kanske även komma ned till 1,5 igen.
– Vi riskerar att tränga undan lagringskapacitet och infrastrukturkapacitet för de här viktiga teknikerna som behövs för att städa atmosfären på koldioxid.
– De kommer i sig vara väldigt utmanande att få på plats på grund av de extremt höga kostnaderna som vi ser i dagsläget.
Övergångsregering
Sveriges delegation kommer att representera en övergångsregeringen. Men det kommer inte att innebära att den är helt lamslagen, tror Fridahl.
– Det finns ett visst manöverutrymme för den här övergångsregeringen att agera inom de ramar som ges av Sveriges klimatpolitik och Sveriges tidigare engagemang i internationella förhandlingar, även om jag inte tror att det kommer att komma några nya långtgående initiativ från Sverige.
Mötet som äger rum 9-20 november i Antalya, Turkiet. Australien är ordförande för förhandlingarna, Turkiet står som värdland.
