Den internationella handeln med vilda djur och växter är betydligt mer omfattande än man tidigare räknat med. Det visar en ny studie. Samtidigt pågår just nu årets Cites-möte i Geneve, där en rad frågor kring den internationella handeln diskuteras.
Handeln med vilda djur är ett av de största hoten mot en rad vilda arter runtom i världen. Ändå verkar vi ha underskattat omfattningen av den med bred marginal. En ny studie publicerad i tidskriften Science Advances visar att det pågår internationell handel med minst 107 000 olika arter i världen. Det är mer än dubbelt så mycket som den tidigare uppskattningen på 50 000 arter som FN:s forskarpanel för biologisk mångfald, IPBES, har gjort.
– Just nu underskattar vi fullständigt hur den moderna handeln ser ut – när det gäller handeln med sällskapsdjur och prydnadsdjur har vi inte grepp om den. Och detta utgör en stor risk för arterna, säger Alice Hughes, professor vid University of Melbourne och huvudförfattare till studien, till The Guardian.
Studien har samlat in mer omfattande data än vad som tidigare gjorts, och bygger också på forskningsrapporter om hur olika arter numera säljs på nätet. Till allra största del handlar det om laglig handel, men även om illegal. Många gånger uppstår dock en gråzon, då en bristfällig reglering har gjort att det finns kryphål som gör att exotiska djur, många gånger sällskapsdjur, kan säljas som om de vore lagliga.
Stora informationsbrister
Men även när det gäller den lagliga handeln så finns det många brister kring vilken information som finns tillgänglig, konstaterar forskarna till rapporten. Omkring 40 000 arter regleras och skyddas av Cites, den internationella konventionen för handel med hotade arter. Fiskerinäringen övervakas av FN:s jordbruksorgan FAO. Men utöver det så skulle världen behöva en mer systematisk insamling och delning av data.
”Många länder har tillståndssystem för insamling eller internationell handel med vissa vilda djur, men det saknas standarder för att sammanställa information från dessa system om vilka arter som får tas ut ur naturen och handlas med i olika omfattning. Dessutom krävs mer arbete för att avgöra vilken information som bör ingå i handelsdatabaser och hur sådana data ska delas. Även inom ett enskilt land kan inblandningen av flera olika myndigheter eller lokala instanser göra det svårt att sammanställa uppgifter på nationell nivå. Detta försvårar avsevärt möjligheten att följa framstegen mot globala bevarandemål – för att inte tala om att faktiskt uppnå dem”, skriver forskarna i rapporten.
Alice Hughes säger vidare till The Guardian att Cites-systemet är för långsamt för att hinna med i utvecklingen av nya hot mot vilda djur och växter.
– Ibland dröjer det år innan arter tas upp på listorna, och vid det laget kan de i praktiken redan vara utrotade i det vilda.
WWF efterlyser skarpare regler
Samtidigt pågår just nu ett möte i Genève där Cites stående kommitté är samlad. Mötet är betydligt mindre än de COP-möten som sker vart tredje år, men man kommer bland annat att lyfta frågor såsom efterlevnad av reglerna, brottsbekämpande åtgärder och handel med djur uppfödda i fångenskap.
Inför mötet har bland annat Världsnaturfonden, WWF, lyft att de vill se en skärpt tillsyn och tydligare rapportering när det gäller uppfödning av tigrar. Organisationen menar att den del av uppfödningen som kan klassas som illegal bidrar till att det fortfarande sker en internationell handel med tigrar och tigerdelar, trots att handeln har varit förbjuden sedan 2007.
– Kommersiell internationell handel med tigrar och tigerprodukter har varit förbjudet över hela världen i snart 20 år. Att det fortfarande sker är allvarligt. Nu måste rapporteringen för länder med tigrar i fångenskap skärpas för att säkra en livskraftig framtid för de vilda tigrarna, säger Louise Carlsson, tigerexpert på WWF Sverige, i ett pressmeddelande.
Behövs tydligare information
Det finns i dag stora brister i rapporteringen från de länder där tigrar föds upp i kommersiella syften, menar WWF. Endast sex länder: Kina, Mexiko, Slovakien, Thailand, USA och Vietnam, har lämnat information om vad de gjort för åtgärder, och inget av länderna lämnade tillräcklig information.
– Det saknas till exempel information om hur många anläggningar som föder upp tigrar och hur många tigrar som finns på varje anläggning. Den informationen behövs för att avgöra om tigrarna i fångenskap verkligen har begränsats till nivåer som endast stöder naturvårdsändamål, vilket är vad som krävs enligt Cites beslut, säger Louise Carlsson.
Den illegala handeln med tigrar som är uppfödda i fångenskap kan också bidra till att öka den efterfrågan som driver på tjuvjakten av vilda tigrar, skriver WWF. I den senaste Living planet report som organisationen publicerade i oktober så kunde man bland annat se att den globala tigerpopulationen har börjat återhämta sig, mycket tack vara omfattande naturvårdsinsatser från en rad aktörer i flera länder.
– Men tigern är fortfarande starkt hotad och det är därför viktigt att stoppa den olagliga uppfödningen av tigrar, eftersom den riskerar att undergräva bevarandearbetet för de vilda tigrarna, säger Louise Carlsson.
