I huvudet på en jordhantverkare: ”Ett sätt att tala med jorden”

En stark jorddoft tränger fram ur marken som Joel Månsson precis grävt fram. I fältet som är odlat med klöver och lusern sticker en och annan svamp upp ur marken. Jorden finfördelas snabbt mellan hans fingrar medan han låter den falla ner mot marken. Året runt, i ur och skur, upprepar han proceduren, för att följa naturens gång och hur hans brukande påverkar jorden. 

– Genom att gräva lär man sig vad som funkar bäst och så läser jag jättemycket om det här, säger han. 

Under uppväxten på gården utanför Lund var det inte familjens jordbruk som lockade, utan motorer och motocross. Först i 20-årsåldern tog intresset vid och efter att han tagit över gården med sin sambo bestämde de sig för att lägga om till ett ekologiskt lantbruk, med växt- och grönsaksodling på 250 hektar. Sedan kom intresset för jordhälsa.

– Jag är väl lite excentrisk på så sätt att jag blir nördig, får jag ett intresse kan jag inte sluta tänka på det. Det har blivit som ett hantverk, eller nästan som en sport. 

Håller motorn i trim

Det kan tyckas som ett stort kliv från motorer och motorcross till att bli jordhantverkare. Men kanske inte. För att skapa en god jordhälsa måste också en motor hållas i trim – fotosyntesmotorn. Går den på tomgång, så som om vatten eller något mineralämne fattas växten, får det också genomslag i underjorden, förklarar Joel Månsson. 

– Om du har bra näringsstatus i din jord kommer plantan att utsöndra mycket av sin energi ner genom rötterna ut till jordlivet.

Det, menar Joel Månsson, ger mer mull i jorden – nedbrutna rester av biologiskt material som växter och rötter. Desto mer av den varan, desto bättre blir jorden på att hålla både näringsämnen och vatten. Tappar den mullhalt sköljs det ut snabbare – och för dessutom med sig jord som tagit tusentals år att bilda. Åkrarna han och sambon brukar ligger på Lundaslätten, där lyckliga geologiska omständigheter skapat just en av Sveriges bästa jordar.

– Inlandsisen har gjort ett jättefint jobb för bördigheten, sedan kan du också förbättra den från år till år som lantbrukare med vad du odlar och hur du utför ditt arbete, säger Joel Månsson.

”Rätt verktyg, vid rätt tid”

Att gröngödsla, exempelvis genom att odla klöver och lusern, är ett sätt att bygga upp jorden. Klöver binder kväve och de fleråriga växternas rötter kan gynna svampar och bakterier i marken som i sin tur kan bidra till en luckrare och bördigare jord. Men den näringsrika jorden i Joel Månssons näve kan snabbt förbrukas av ”stygga” grödor som potatis eller grönsaker, förklarar han.

– Men är du snäll mot jorden och kanske odlar spannmål efteråt eller är varsam med hur du bearbetar jorden, tar hänsyn till när du utför ditt arbete, hur fuktigt det är i fält och så vidare. Då går det långsammare. Det är där vårt kunnande kommer in som lantbrukare. 

– Du ska använda rätt verktyg, vid rätt tid.

En liten detalj…

Helst skulle han vilja direktså mer – men det är inte alltid jorden är så lucker. Då använder han sig istället av en kultivator, ett redskap som inte vänder jorden som en plog, utan luckrar upp den på ytan. Därefter packar han den lätt med en ringvält, ett redskap med stora metallringar som rullar över jorden. Genom att ringvälten får jorden att återsluta kan växterna, enligt Joel Månsson, lättare tillgodogöra sig näringsämnen som järn och mangan. Annars riskerar de att oxidera, berättar han.

– Det är en väldigt liten detalj som gör stor skillnad och det har jag kunnat se med spaden att det fungerar.  

Mäter växtens hälsa

Förutom att gräva, lukta och känna för att få kvitto på om hans jobb gett frukt, använder han sig också av en refraktometer, ett instrument som kan mäta sockerhalten i växtsaften, som han använder som ett slags mått på hur väl fotosyntesen fungerar. Koncentrat av växtsaften skickar han också på återkommande analys i Holland. På så sätt kan han trimma gödslingen – och hålla ”fotosyntesmotorn” igång. 

– Det är också ett sätt att prata med jorden, vilka växtnäringsämnen är det min jord har svårt att få fram och vilka är den duktig på att få fram.

Mycket på väg åt rätt håll

I södra Götaland har mullhalten sjunkit kraftigt de senaste 50 åren, vilket har kopplats till intensivt åkerbruk, enligt en studie från Lunds universitet. Joel Månsson har inte gjort några egna mätningar av mullhalten på markerna han brukar. 

– För tio år sedan skulle jag ju ha tagit olika referensprover på mull på olika platser på gården och kollat igen nu tio år senare. Men när jag började med allt detta visste jag ju inte att jag skulle bli en riktig nörd.

Men han tror att han är på god väg att bygga upp mullhalten igen. Fält som hans far tidigare haft problem med ger nu bättre skördar och proverna från Holland kommer tillbaka med allt bättre värden på mineralerna, däribland kisel som han tidigare inte alls hade uppmätt i sina växter. För Joel är det ett tecken på att något har börjat fungera bättre i jorden.

– Det är mycket på gården som är på väg åt rätt håll.

När mineralpartiklar och organiskt material klumpar ihop sig blir jorden lucker och luftig, istället för ogenomsläpplig. Joel Månsson märker att processen, som kallas aggregering, går allt snabbare. Kanske är de svampar som började dyka upp i hans vallodlingar för några år sedan en förklaring. En bra balans av mikrober, så som bakterier, mykorrhizasvampar och andra mikroorganismer, gynnar aggregeringen, säger han. 

– Jorden fungerar ju som ett eget litet ekosystem, eller ja, en mage.

Fler rovfåglar på fälten

I takt med att balansen förbättras hoppas han också kunna direktså oftare – utan att behöva luckra upp jorden först.

– Jorden packar sig mer eller mindre själv när den är bakteriedominerad – men det är också något jag tycker blir bättre.

Att jorden snabbt aggregerar märker han också på att traktorernas effektbehov minskar, tack vare att jorden blir mindre trög att dra redskapen igenom. Men att jordhälsan förbättras, märks också i skyn. På sin telefon visar han en video om hur rovfåglar seglar över fälten i jakt på byte. 

– Vi har väldigt mycket rovfåglar, det tyder på att de har mycket att äta, så det betyder att det är ett ekosystem som fungerar, eller i alla fall är under uppbyggnad.