Det går för långsamt med att anpassa Sverige till klimatförändringarnas effekter. Det konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning som idag kommit med två nya rapporter.
– De klimatrelaterade riskerna ökar snabbare än genomförandet av åtgärder, säger Sofie Storbjörk, vice ordförande för expertrådet.
Mer intensiva skyfall, längre och mer frekventa värmeböljor och en ökad risk för skred. Det är några av de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig för Sveriges del. Men trots att effekterna är kända sedan länge så går inte arbetet med att skydda samhället och naturen tillräckligt snabbt.
I en ny rapport som Nationella expertrådet för klimatanpassning presenterat idag så har rådet tittat på hur arbetet har utvecklats sedan 2022 då den senaste rapporten publicerades. Och resultatet visar att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Det syns bland annat skillnader i hur långt olika kommuner och myndigheter har kommit med sitt arbete. Dessutom bidrar flera faktorer till att det är svårt att gå från ord till handling. En otydlig ansvarsfördelning, brist på finansiering och otillräcklig uppföljning är exempel på sådana faktorer. Regeringens handlingsplan innehåller dessutom få konkreta åtaganden.
– Sveriges klimatanpassning behöver växla upp – de klimatrelaterade riskerna ökar snabbare än genomförandet av åtgärder. Samtidigt finns möjligheter att stärka klimatanpassningen genom att frågan prioriteras högre inom fler samhällsområden, samt genom att tydligare integrera klimatanpassning i arbetet med krisberedskap och civilt försvar, säger Sofie Storbjörk, vice ordförande för Nationella expertrådet för klimatanpassning, i ett pressmeddelande.
Olika typer av åtgärder – varierande effektivitet
I en andra rapport, “Samhällsekonomisk prioriteringsprincip för klimatanpassningsåtgärder”, så har expertrådet tittat på olika typer av klimatanpassningsåtgärder och prioriterat dem utefter hur effektiva de är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Effektivast är de åtgärder som förändrar de grundläggande förutsättningarna för klimatrisker. Det kan till exempel handla om att anlägga en våtmark eller att undvika ny bebyggelse i områden med hög klimatrisk.
I en andra kategori som också anses effektiv hamnar ”förändrade arbetssätt och brukningsmetoder”, som till exempel användandet av hyggesfritt skogsbruk eller anpassade arbetsrutiner vid höga temperaturer. Betydligt lägre samhällsekonomisk effektivitet har kategorierna tre och fyra som handlar om att stärka befintlig bebyggelse, infrastruktur eller produktionssystem samt att bygga permanenta skydd först när problemen uppstår.
En kombination behövs
Samtidigt är det inte så att bara de åtgärder som anses som mest effektiva ska användas, understryker rapporten. Det hela behöver sättas i en konkret, lokal kontext. Om en stad exempelvis drabbas av en värmebölja så krävs flera åtgärder.
”Urban grönska och bevarande av träd (prio 1) sänker den grundläggande värmebelastningen, värmeanpassat arbetssätt i vård och omsorg (prio 2) skyddar sårbara grupper när värmeböljor ändå inträffar, passiv och aktiv byggnadskylning (prio 3) kompletterar där inomhustemperaturer blir kritiska, och värmevarningar till befolkningen (prio 4) ger stöd för egen anpassning inför och under pågående händelse”, skriver rapportförfattarna.
Dessutom måste en rad andra faktorer som inte handlar om ekonomisk effektivitet vägas in när man beslutar om åtgärder.
– För att använda samhällets resurser effektivt och för att uppnå en rättvis klimatanpassning behöver vi också väga in andra nyttor, kostnader över tid, negativa bieffekter och hur nyttor och kostnader fördelas mellan olika samhällsgrupper, områden och generationer, säger Malin Niemi, utredare och rapportens huvudförfattare, i pressmeddelandet.
De båda rapporterna utgör tillsammans ett underlag till rådets kommande rekommendationer till regeringen, som kommer att presenteras i en huvudrapport i december. Även den tidigare publicerade rapporten Nationell klimat- och sårbarhetsanalys kommer att ingå som underlag. Utefter rekommendationerna kommer regeringen sedan att göra en nationell klimatanpassningsstrategi och handlingsplan.
