Tio år efter Demokratiutredningen diskuteras fortfarande hur vi som medborgare kan få större möjligheter till inflytande och deltagande mellan valen. Samtidigt visar utvecklingen i Serbien hur deltagardemokrati kan växa fram underifrån genom studentråd, medborgarförsamlingar och andra former av vardaglig organisering. Den nya regeringen bör både försvara serbiska väljares rättigheter att utnyttja sin rösträtt i vallokalerna i Sverige och lära sig av den demokratiska utvecklingen och förnyelsen som äger rum i Serbien, skriver Vladan Lausevic inför valet i Serbien på söndag.
DEBATT. Det finns ingen riktig demokrati när rösträtten förlorar sitt värde och blir orimligt svår att använda. Inför parlamentsvalet i Serbien den 25 oktober har Serbiens ambassad meddelat att det bara finns två vallokaler i Sverige: Stockholm och Malmö. För många göteborgare och andra väljare i Västsverige betyder det långa och kostsamma resor som kräver övernattning, barnpassning och annat för att kunna rösta. Nästa regering bör därför kräva en förklaring från regimen i Belgrad och tydligt markera att serbiska medborgare i Sverige ska ha rimliga praktiska möjligheter att använda sin rösträtt.
Den nya svenska regeringen bör också lära sig mer av det som händer i Serbien. För tio år sedan presenterades Demokratiutredningens slutbetänkande Låt fler forma framtiden, lett av Olle Wästberg. Utredningen betonade att demokratin behöver ge människor möjligheter att påverka inte bara genom valen, utan också genom politiskt deltagande mellan valen. Förslagen handlar fortfarande om att Sverige ska vara en mer levande demokrati präglad av delaktighet, bredare engagemang och större politisk jämlikhet.
Bland förslagen finns folkmotioner, en webbsida för medborgarförslag och försök med rösträtt från 16 år. Utredningen skrev dessutom att demokratins situation borde utvärderas på nytt inom tio år. Därför finns det ett viktigt uppdrag för den nya regeringen, samtidigt som det i Serbien pågår flera saker och processer som påminner om det som Demokratiutredningen föreslog och rekommenderade.
Efter protesterna som följde på katastrofen vid järnvägsstationen i Novi Sad 2024 har till att börja med studenter organiserat sig genom plenums (studentråd). Där har beslut diskuterats och fattas kollektivt genom mer deltagande och inkluderande samtal. Studenterna har under 2025 uppmanat fler i Serbien att använda sig av lokala medborgarförsamlingar som en form av direktdemokratiskt deltagande. I praktiken handlar det om att människor samlas, diskuterar lösningar samt kräver ansvar av valda politiker och offentliga institutioner.
Nu försöker studentrörelsen också förena denna demokrati underifrån med den representativa demokratin. Studentska Lista (Studentlistan) ställer upp i valet den 25 oktober som en vallista som har lämnats in av en medborgargrupp och inte av ett traditionellt politiskt parti. Studentlistan har ingen partiledare och betonar att kandidaterna ska vara ansvarstagande, lyssna på medborgarna och vara utbildade inom det de ska göra i kommunerna och parlamentet i olika sakfrågor.
Den nya utvecklingen i Serbien betyder till exempel att en kandidat som ska hantera sjukvårdsfrågor ska vara en läkare, en sjukskötare eller annan medicinsk personal. Serbien är samtidigt långt ifrån en demokratisk förebild. Organisationer som Freedom House har under partiet SNS och Aleksandar Vučićs ledning i landet återkommande pekat på försämringar av politiska rättigheter och medborgerliga friheter samt problem med mediernas oberoende, rättsstaten, korruption och politisk maktkoncentration.
Just därför är studenternas organisering och demokratiska revolution betydelsefull och viktig att förstå även i Sverige. Deras sätt att arbeta genom studentråd, medborgarförsamlingar och gemensamt beslutsfattande liknar idéer om deltagande och samtalsdemokrati. Under de senaste åren har många forskare och internationella organisationer lyft fram sådana idéer som viktiga för att förbättra demokratin i en tid av demokratisk tillbakagång.
Därför bör den nya regeringen agera mot SNS-styret i Belgrad när grundläggande demokratiska rättigheter försvåras, även när det gäller möjligheten att rösta från Sverige. Samtidigt bör Sverige skapa starkare relationer med studenter, civilsamhälle, oberoende medier och andra demokratiska aktörer i Serbien.
Olle Wästbergs utredning handlade om att göra vägarna och broarna in i politiken fler och bredare. Tio år senare är Serbien på väg att komma längre i den utvecklingen än Sverige. Nästa regering bör därför både återvända till Demokratiutredningens idéer och ta den demokratiska förnyelsen i Serbien på större allvar. Demokratin försvaras inte bara på valdagen, den måste förnyas varje dag.
