Smarta kameror, AI och GPS-taggar kan bli viktiga redskap för att förhindra rovdjursattacker på boskap framöver. Redan nu används tekniken av flera länsstyrelser för rovdjursinventering och samma teknik har stoppat flera tjuvskyttar i Sydafrika.
En liten GPS-tag som fästs på de betande djurens halsband, tillsammans med smarta kameror som på 100 meters håll kan identifiera olika rovdjur och därefter larma till en dator eller mobil. Det är en teknik som Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik på Linköpings universitet, utvecklat. Han är också teknisk chef på avknoppningsföretaget Qulinda, som nu samarbetar med WWF i ett projekt för att anpassa tekniken till de behov som finns i Sverige. Men det började någon helt annanstans.
– Det hela började faktiskt med noshörningar för 12 år sedan! Jag blev medbjuden till Kenya av en tankesmedja och fick tillsammans med andra experter vara med och utvärdera den teknik de hade för att stoppa illegal jakt av noshörningar där. På den tiden sköts det hej vilt där.
Det hela resulterade i att han utarbetade en kostnadseffektiv variant av tekniken, ett system som snabbt kan identifiera om tjuvskyttar närmar sig de djur man vill skydda, och som då kan larma till en app i telefonen.
Tekniken i Afrika fungerar genom att kameror sätts upp i anslutning till djuren man vill övervaka. De använder sig av en AI som kan känna igen olika djur, och i det här fallet även människor som har för avsikt att begå jaktbrott. Den person som övervakar kan genom detta få både larm om rovdjur eller tjuvskyttar, liksom information från GPS-taggarna om djuren som övervakas rör sig på ett onormalt sätt.
Ett trettiotal tjuvskyttar arresterade
Tekniken har sedan dess även börjat användas i Sydafrika, där ett trettiotal tjuvskyttar arresterats med hjälp av den.
Det tog några år innan Fredrik Gustafsson kom på att man kan anpassa tekniken även till svenska förhållanden. Men sedan cirka tre år tillbaka använder fem länsstyrelser smarta kameror-tekniken för sin inventering av varg och rovdjur. Förhoppningen är att det ska kunna bli helt automatiserat.
– Vi gjorde om AI-inställningarna så att kameran skulle kunna känna igen svenska skadedjur också, till exempel vildsvin, gäss, tranor, klövdjur och rovdjur. Vi får dock inte filma människor.
Vill hitta synergier
Just nu arbetar företaget på att utveckla tekniken ytterligare, så att även tamdjursägare kan få nytta av den.
– Vi försöker hitta synergier, så att man kan använda tekniken inte bara för en rätt så osannolik vargattack. Man ska också kunna få hjälp med sin dagliga tillsyn, och så blir skyddet mot rovdjur ett mervärde, samtidigt som man vet vad djuren gör på dagarna.
Från WWF:s håll, som har finansierat delar av projektet i Sverige, så ser man en stor potential i att tekniken kan skydda boskap från rovdjursattacker på ett effektivt sätt.
– När vargpopulationen sprider sig till områden med fler fårbesättningar ökar behovet av effektiva sätt att förebygga angrepp. Stängsel och andra skadeförebyggande åtgärder är viktiga, men tamdjursägare behöver en varierad verktygslåda. Vi ser därför potential i Qulindas teknik som ett möjligt komplement för att minska risken för angrepp på tamdjur och bidra till ökad samexistens mellan människor och stora rovdjur, säger Annica Forsberg, rovdjursexpert på WWF, i ett mail.
