Rapport: Lobbykampanj bakom förslag på regellättnader för bekämpningsmedel

De aktiva ämnena som tillåts i bekämpningsmedel regleras på EU-nivå, där de först ska granskas av Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa och sedan på nytt granskas var 10:e till 15:e år. Som Syre tidigare berättat har en rad ämnen fångats upp och förbjudits på det sättet, däribland det neurotoxiska giftet klorpyrifos. Men nu väntar drastiska förändringar i lagstiftningen. EU-kommissionen har lagt ett förslag om att ge flertalet av ämnena på marknaden tillstånd på obegränsad tid, i syfte att förenkla lagstiftningen inom ramen för de så kallade Omnibus-paketen. Enligt kommissionen ska det ske utan att tumma på säkerheten för vår hälsa; de ämnen som funnits vara farligast ska fortsatt bedömas återkommande – och omprövningar kunna starta om nya bevis uppkommer för de ämnen som får tillstånd utan tidsgräns. Men förslaget har starkt ifrågasatts av forskare och organisationer i civilsamhället. I ett öppet brev kräver 500 forskare att förslaget ska pausas till dess att man genomfört en oberoende konsekvensbeskrivning. 

– Vi hittar redan spår av bekämpningsmedel överallt: i ytvatten, naturreservat samt i vårt blod och vår urin. Vetenskapliga studier visar att exponering för dessa giftiga ämnen är förknippad med en ökad risk för sjukdomar som cancer och Parkinsons sjukdom, säger initiativtagaren och ekotoxikologen Martina Vijver i ett uttalande.

”Två riktigt stora förändringar”

En rapport från Corporate europe observatory visar att kemiföretag och den inflytelserika jordbrukslobbyorganisationen Copa-Cogeca drivit en framgångsrik kampanj, – och fått igenom flera av sina viktigaste önskemål i EU-kommissionens förslag och det förslag på rapport som EU-parlamentet ska ta ställning till.

–  Det har blivit mycket mer radikala förändringar än vad de kunde vänta sig, säger Nina Holland som skrivit rapporten. 

Genom att begära ut offentliga handlingar har hon kunnat följa hur frågan diskuterats med EU-kommissionen under flera möten, utan att det lyftes med grupper som företräder miljö- och hälsointressen. Parlamentet har ännu inte röstat om sin position inför förhandlingarna om lagen – men det utkast till rapport som huvudrapportörerna Herbert Dorfmann från parlamentets högergrupp EPP och Michele Picaro från ytterhögern ECR presenterat skulle innebära ytterligare en försvagning av lagen, enligt Nina Holland. Också i den processen har hon kunnat följa hur ledamöterna har träffat lobbyorganisationer och kemiföretagen och hur deras önskemål har hörsammats och lyfts in i rapporten. Nina Holland säger att det bland innebär att skippa de runt 200 godkännandeprocesser som redan påbörjats och försvaga medlemsländernas möjlighet att stoppa färdiga bekämpningsmedel – genom att de tillstånden också ska sättas utan tidsgräns.

– Det är två riktigt stora förändringar som skulle göra förslaget betydligt sämre.

Vill göra det lättare att få undantag

När ämnen väl förbjuds på grund av miljö- eller hälsoaspekter vill EU-kommissionen att lantbrukarna ska kunna fortsätta använda ämnena upp till tre år, om det ”inte finns några alternativ”. Idag har de upp till 18 månader på sig att göra sig av med produkterna. Dorfmann och Picaro vill att tre år ska var utgångsläget, vilket också det varit ett önskemål från kemiföretagen. Både EU-kommissionen och de båda ledamöterna vill också göra det enklare för företagen att få undantag när ett ämne annars inte skulle få förnyat tillstånd. Idag går det att få sådana undantag upp till fem år – men villkoren är så snäva att undantaget inte använts vid något tillfälle. Dorfmann och Picaro vill gå längst i att lätta på villkoren för att också ta hänsyn till ekonomisk påverkan, berättar Nina Holland. 

– Picaro and Dorfmann nämner ingen tid så om det också betyder utan tidsgräns är oklart men industrin vill se tio år långa undantag, vilket nästan skulle motsvara ett godkännande, säger Nina Holland.

Viktig princip försvagas

Alternativ för Tyskland vill i ett ändringsförslag försöka slopa EU:s farobaserade princip i lagstiftningen helt. Den innebär att de ämnen som funnits vara exempelvis cancerogena eller hormonstörande ska förbjudas oavsett den mängd som hamnar på grödor eller som en lantbrukare kan utsättas för, så länge exponeringen inte är försumbar. Det som en extra säkerhetsmekanism, då vissa ämnen, så som de som är hormonstörande är särskilt svårbedömda, och för att det alltid finns en osäkerhet i de djurtester som genomförs. Istället vill Afd se en riskbaserad approach där även cancerogena och hormonstörande ämnen ska kunna användas, så länge dosen bedöms ”säker”. Liknande ändringsförslag har också lagts fram av Le Pens Rassemblement National och det spanska partiet Vox, också de på ytterhögerkanten. Ett slopande av den farobaserade lagstiftningen står högt upp på kemiföretagens önskelista, enligt Nina Holland. I kommissionens förslag finns den kvar, men även med deras förslag skulle principen försvagas menar Nina Holland, då ämnen med farliga egenskaper skulle riskera att bli kvar på marknaden, utan den periodiska godkännandeprocessen. 

– Genom att avskaffa förnyelsebedömningarna avskaffar man också bedömningen av huruvida kriterierna uppfylls.

PFAS

Flera tyska lobbyorganisationer har arbetat för att de bekämpningsmedel som kan brytas ned till PFAS-ämnet TFA inte ska bli ett nytt uteslutningskriterium, som cancerogena och hormonstörande ämnen är idag. Att göra PFAS till uteslutningskriterium skulle spara kommissionen en massa arbete, tror Nina Holland. Redan idag bryter ämnena mot en regel i växtskyddsförordningen: att giftiga restprodukter från bekämpningsmedel inte får överskrida 0,1 mikrogram per liter i grundvatten. Men varken i kommissionens eller i Picaro och Dorfmanns utkast till rapport finns det med.

– Det borde ha varit med, konstaterar hon.

Den slutliga lagtexten ska förhandlas fram när EU-parlamentet har röstat om sin position, vilket är planerat till senare i år. Medlemsländerna antog en position i september. Corporate europe observatory har inte granskat den processen.