Fem av de klimataktivister som deltog i en fredlig aktion på Grafairs privatjetsterminal i Bromma under helgen blev anhållna och satt frihetsberövade i över ett dygn, innan de släpptes.
– Det är väldigt rättsosäkert. Vi försöker att göra en analys i förväg av vad vi kan vänta oss vid aktionerna, men det finns ingen logik, säger Esther Hauer, en av de som anhölls.
Flygplatssabotage och obehörigt tillträde till skyddsobjekt är brottsrubriceringarna för de fem aktivister som greps och senare anhölls efter att ha tagit sig in på landningsbaneområdet på Grafairs privatjetsteminal vid Bromma flygplats i helgen.
Budskapet med aktionen var att ett förbud mot privatjet är en lågt hängande frukt för ett samhälle som behöver ställa om och gå mot fossilfrihet.
– Vi ville visa: nu stänger vi den här verksamheten. Det finns ju så mycket som behöver ställa om och som kan vara svårt. Men privatjet är ju totalt onödigt och gagnar bara en superliten minoritet som tar sig rätten att använda allas våra resurser, säger Esther Hauer.
Hon är en av de aktivister som var på väg in på landningsbaneområdet, men som inte hann hela vägen innan polisen var på plats. Hon blev istället stående högst upp vid grindarna och valde att genomföra sin demonstration där.
– Jag stod där 2,5 meter upp i luften och man blir ju lite besviken att man inte hann. Men sen kom jag på att det här också är en bra plats att demonstrera på, säger hon till Syre över telefon.
Faktiskt blev platsen så effektiv att hon var den sista aktivisten som polisen kunde gripa och föra bort.
– De fick använda en bagagetransportvagn till sist. Det blev lite komiskt mitt i allt, skrattar hon.

Överraskande att bli anhållna
Men mindre roande tycker hon att polisens agerande är när det gäller brottsrubriceringen.
– De grep ju oss, vilket vi så klart hade räknat med eftersom vi genomförde den olydiga delen av demonstrationen. Men sen valde de att rubricera det som flygplatssabotage, vilket gör att de plötsligt är berättigade att anhålla oss.
Anhållen kan man bli om en brottsrubricering kan leda till minst ett års fängelse och det görs en häktningsprövning för att man antar att det finns en risk för att personer begår nya brott eller försvårar en utredning. Frågan måste avgöras av en domstol senast klockan tolv den tredje dagen efter att en person anhållits. I detta fall så släpptes alla aktivister efter att ha suttit frihetsberövade i 28-30 timmar, troligen för att det inte fanns tillräckliga skäl för en häktning.
– Vi blev lite överraskade av att bli anhållna, eftersom Högsta domstolen har slagit fast att liknande demonstrationer inte handlar om sabotage. Det är olydigt, men det är fredligt. Vi bara flyttade vår demonstration in på området, säger Esther Hauer.
Domen som kom från Högsta domstolen i juli 2025 handlade om aktivister som blockerat en motorväg. Det kan inte klassas som sabotage, menade HD. Flygplatssabotage är ett annat brott, men även detta har prövats i domstol.
Det var i maj i år som Solna tingsrätt friade 15 av 17 aktivister som genomfört en aktion under 2023, även den vid Grafairs privatjetterminal. Esther Hauer var en av de som deltog även i den aktionen, där hon och en annan aktivist målade med vattenlöslig färg på terminalbyggnaden. Hon var också en av två som dömdes, men brottet blev inte flyplatssabotage (som kan ge upp till fyra års fängelse) utan det betydligt lindrigare brottet skadegörelse.
– Vid den aktionen, där 17 personer åtalades, så blev vi inte anhållna, så vi trodde nog att det inte skulle ske den här gången heller, säger Esther Hauer.
Men så blev det alltså inte.
– Den här gången var det en jouråklagare som tyckte ja, behåll dem.
Det finns en godtycklighet i det hela som gör att det är svårt att på förhand veta vad en klimataktion kan leda till.
– Det är väldigt rättsosäkert. Vi försöker att göra en analys i förväg av vad vi kan vänta oss vid aktionerna, men det finns ingen logik, säger hon.
I mars i år kom ytterligare en dom, som frikände Esther Hauer och tre andra aktivister från åtalspunkten sabotage. Det efter att de under 2021 genomfört en aktion på Bromma flygplats där de tog sig in på landningsområdet och tillfälligt stoppade trafiken.
”Överrubricering”
Såväl sabotage som flygplatssabotage är allvarliga brott, som inte är avsedda för att användas mot personer som använder sig av fredlig civil olydnad. Esther Hauers försvarare, Sebastian de Ciutiis, skriver i ett mail till Syre att för att kunna dömas för flygplatssabotage så krävs det inslag av våld, hot om våld eller att man förstör något på flygplatsen.
”Esther Hauer stod på en grind. Hon använde inget våld, hotade ingen och förstörde ingenting. Det gjorde ingen annan heller. Rubriceringen flygplatssabotage saknade helt förankring i verkligheten från första stund. Den här sortens överrubricering har vi sett i mål efter mål mot klimataktivister, och den riskerar att avskräcka människor från att delta i debatten och protestera fredligt. Varför åklagarna fortsätter göra så här är för mig en gåta. Rätten att fredligt protestera är en demokratisk grundpelare och ska inte mötas med överdriven straffrättslig repression från samhället.”
Fick klä av sig nakna
Esther Hauer och flera med henne upplever att de rättsliga åtgärderna har blivit ett sätt att skrämma aktivister från att utföra liknande demonstrationer, trots att samtliga handlar om fredlig civil olydnad, något som skyddas av internationella konventioner.
En av av aktivisterna som deltog i aktionen 2023 blev vida omskriven i media, eftersom hon nekades svenskt medborgarskap på grund av sin inblandning – trots att hennes blygsamma deltagande gick ut på att hålla en banderoll, utanför landningsbaneområdet.
– Den gången rubricerades det också som flygplatssabotage. Då fick vi klä av oss nakna som riktiga kriminella. De tog tops under naglarna, ja flera jätteskumma saker, säger Hauer.
Även efter helgens gripande fick de som frihetsberövades klä av sig nakna inför en vakt – några helt, andra med underkläderna kvar – och därefter fick de nya kläder. Det blev dock ingen kroppsvisitering.
Däremot blev det en oviss väntan på hur länge de skulle hållas frihetsberövade.
– Man känner sig rätt liten och ensam där när man inte vet hur länge man kommer att vara där. Men jag försökte tänka på varför vi gör det här. De första sex timmarna tyckte jag det kändes lugnt. Jag trodde vi skulle bli släppta efter det. Men istället valde de att anhålla oss. Då kan det ju gå tre dygn utan att man får veta något. Det var jobbigare.
Flera domar kan leda till fängelse
För Esther Hauers del så innebär den tidigare aktionen, då hon målade med vattenlöslig färg på teminalbyggnaden, att hon dömdes för skadegörelse till villkorlig dom. Det sätter henne nu i en situation där hon riskerar fängelse om hon döms på nytt.
– Jag kommer förmodligen att få fängelse så småningom, konstaterar hon, och berättar att hon förbereder sig mentalt på det.
– Just nu känner jag att jag vill inte sitta i fängelse. Jag gillar livet, att vara med min familj. Men samtidigt förbereder jag mig på det, för någon gång kommer det att ske. Antingen backar jag från att göra aktioner eller så är jag förberedd. Men när jag vet allt som jag vet så har jag svårt att backa…
Hon har numera tre vuxna barn, så en fängelsedom kommer inte påverka barn som bor hemma och får en mamma som inte kommer hem.
– Mitt liv nu tänker jag är aktivismen. Vi behövs. Och trots att vi ser mer repression mot klimataktivister så känner jag mig väldigt privilegierad. Jag har bott här i många år, 33 år, och Sverige är ett land som i jämförelse med många andra ändå fortfarande är en demokrati. Då måste vi använda våra demokratiska rättigheter.
Kommer inte låta sig tystas
Hon jämför med sitt tidigare hemland Brasilien, där situationen för miljöförsvarare är bland de värsta i världen.
– Där mördas miljöförsvarare på löpande band. De kommer inte hem. Inte för att de är häktade, utan för att de kommer aldrig hem mer.
Så för hennes del är vikten av att inte tystas en lika viktig kamp som klimatkampen.
– De är parallellt inbyggda i varandra.
Att hon kom tillbaks och gjorde en ny aktion på Grafair handlar just om att inte ge upp.
– Det blev en viktig uppföljning. Vi har ju vårt mål om klimatkrisen och att få behålla en beboelig planet. Samtidigt så har repressionen blivit alltmer tydlig gentemot klimataktivister. Det syntes inte minst inför valet, då vissa politiker hade slogans om tuffare straff för klimataktivister. Just därför blir det viktigt att visa att vi kommer inte att tystas! Ju mer de försöker tysta oss desto mer trycker vi på.
Domen om skadegörelse är överklagad.
– Vi hävdar nödrätt och tycker att det aldrig har prövats.
Samtidigt skulle hon önska sig mer även från joiurnalistiken.
– I helgen så genomförde vi två aktioner. Ett medborgarråd inne på en galleria och en olydig aktion på flygplatsen. Det skrevs nästan uteslutande om det som störde. Ingen verkade tänka ”Oj, ni har ett medborgarråd!”. Vi var på plats i ett shoppingcenter i tre timmar och bjöd in förbipasserande till en dialog. Det störde inte så mycket. Ingen som inte var där får veta något om detta.




