I dag startar en namninsamling i 16 länder för att erkänna naturens rättigheter i EU-lag. Om initiativet får en miljon underskrifter måste EU-kommissionen ta ställning till förslaget.
– Det befintliga rättssystemet är inte tillräckligt för att skydda naturen, säger Marion Lissmatz van de Laak från organisationen Aurora som ansvarar för namninsamlingen i Sverige.
”Vi har alla sett det: en flod som torkar ut, en skog som huggs ner över en natt, en kustlinje som slukas av alger. Och vi har känt frustrationen över att veta att vi inte kan göra mycket för att förhindra det, eftersom naturen saknar rättigheter.”
Så skriver initiativtagarna bakom medborgarinitiativet för naturens rättigheter på sin hemsida. Att Europa har några av världens mest ambitiösa miljölagar är inte tillräckligt, menar de – eftersom lagarna behandlar naturen som egendom eller resurser som ska förvaltas snarare än något med egen rätt att existera, må bra och att återställas om den skadas.
I dag startar organisationer från 16 EU-länder medborgarinitiativets namninsamling. Når de en miljon underskrifter under ett års tid måste EU-kommissionen ta ställning till initiativet. Målet är att en lag ska läggas fram och erkänna naturens rättigheter.
Otillräckligt rättsystem
För Sveriges del är det ungdomsorganisationen Aurora som ansvarar för insamlingen, aktuell med en stämning av svenska staten för otillräcklig klimatpolitik.
– I vår rättsprocess mot staten använder vi det befintliga rättssystemet, men vi inser också att det inte är tillräckligt för skydda naturen. Initiativet är ett sätt att förändra rättssystemet säger Marion Lissmatz van de Laak från Aurora.
Vad skulle skillnaden bli, om naturens rättigheter erkänns i EU-lag?
– Det skulle kunna innebära att EU-länders lagstiftare måste ta hänsyn till naturen när de stiftar nya lagar, och att EU-medborgare kan representera olika ekosystem i stämningar mot organisationer, företag eller personer, oavsett om människor har blivit skadade.
Spansk lagun fick rättigheter
Att låta medborgare representera naturen är ”inte en radikal idé – det är en praktisk sådan”, skriver initiativtagarna på hemsidan.
– Det är inte radikalt som att det är nytt eller ”det borde inte fungera”, för naturen har redan rättigheter i många av världens länder, säger Marion Lissmatz van de Laak, som menar att Europa ligger efter i frågan.
Ecuador erkände hela naturens rättigheter i sin grundlag 2008, och i Nya Zeeland blev Whanganui första floden i världen att bli en juridisk person. Första ekosystemet i Europa att få rättigheter erkända blev lagunen Mar Menor i Spanien 2022, som drabbats hårt av algblomning till följd av utsläpp från kringliggande jordbruk. Efter ett medborgarinitiativ som samlade över 600 000 röster fick lagunen status som juridisk person.
Vad kan följderna bli om lagen går igenom? Kan vi till exempel bedriva jordbruk utan omställning till slutna kretslopp för näringsämnen, givet läckaget till övergödda Östersjön?
– Det beror lite på hur lagen skulle utformas, men den skulle inte innebära ett förbud mot all typ av exploatering av naturen, eller att jordbruk skulle förbjudas, utan att man ska respektera gränserna för vad ett ekosystem tål innan det slutar fungera. Det handlar om att naturen får en röst i processerna, där naturens intressen värderas högre än de gör i dag, säger Marion Lissmatz van de Laak.
Hur avgör man vad naturen har för intressen? Det finns ju många arter. Ingår till exempel djurens rättigheter? Jag tänker till exempel på köttätande.
– I detta initiativ är det ekosystem specifikt det handlar om, det skulle inte bli ett förbud mot att äta kött, däremot skulle man inte kunna äta så mycket att ekosystem slås ut.
När det gäller fiske och övergödning i Östersjön anser många forskare att ekosystemens gränser är passerade redan.
– För redan skadade ekosystem ingår i naturens rättigheter rätten att återställas, det kan nog vara fallet med Östersjön, säger Marion Lissmatz van de Laak.
Hur ser du på chansen att ni lyckas nå målet och får till en lag?
– Når vi en miljon underskrifter finns den här mekanismen att vi är garanterade någon typ av respons, men om det blir ett lagförslag eller inte vet vi inte. Ett av målen i Aurora är att utbilda och informera om naturens rättigheter, så även om vi inte når en miljon har vi fortfarande nått så många som har skrivit under. Bara det känns som ett steg framåt.
Naturens rättigheter i världen
I över 40 länder finns olika typer av initiativ för att erkänna naturens rättigheter. Här är ett urval:
2006 blev Tamaqua Borough i Pennsylvania den första platsen i världen som erkänner naturens rättigheter i lag i samband med ett förbud mot dumpning av giftigt avloppsslam i naturen.
2008 skrev Ecuador in ”Moder jords rättigheter” (Pachamama) i sin konstitution. Naturen har enligt lagen rätt att “existera, bestå, upprätthålla sig själv och regenerera sina egna vitala cykler, struktur, funktioner och sina evolutionära processer”.
2010 fastslog en internationell konferens i Bolivia ”Den universella deklarationen om Moder jords rättigheter”. 2018 ställde sig Sametinget som första folkvalda organ i Europa bakom deklarationen, som nu ligger som förslag till FN.
2014 fick regnskogen Te Urewera i Nya Zeeland juridiska rättigheter.
2017 antogs en lag om att ge floden Whanganui i Nya Zeeland juridiska rättigheter.
2017 fick Ganges och bifloden Yamuna i Indien juridiska rättigheter.
2018 bedömde Colombias högsta domstol att Amazonas regnskog är ett juridiskt subjekt ”berättigad till skydd, bevarande, underhåll och restaurering”.
2022 blev saltvattenlagunen Mar Menor i Spanien det första europeiska ekosystemet med egna juridiska rättigheter.
2025 tilldelades den vilande vulkanen Taranaki i Nya Zeeland status som juridisk person.
2025 blev Amazonas gaddlösa bin de första insekterna i världen att få juridiska rättigheter.
