Den 1 oktober blev bensinen omkring en krona dyrare per liter. I december kan priset stiga med ytterligare tre kronor, och vid årsskiftet riskerar månadskorten i kollektivtrafiken att bli dubbelt så dyra.
När Tidöpartierna i maj presenterade halverade priser på månadskort möttes beskedet av både beröm och kritik. Branschorganisationen Sveriges bussföretag varnade för kortsiktiga satsningar i valtider. Vänsterpartiet välkomnade de lägre priserna, men krävde att sänkningen skulle bli permanent, rapporterade SVT.
Statsminister Ulf Kristersson avfärdade kritiken om valfläsk. Han hänvisade istället till kriget i Mellanöstern och behovet av att skydda hushållen mot stigande kostnader, enligt SVT.
Men prissänkningarna hade redan från början ett slutdatum. Den extra drivmedelsskattesänkningen upphör den 30 november och stödet till kollektivtrafiken den 31 december. Om inga nya beslut fattas får hushållen betala mer igen.
Månadskorten blir dubbelt så dyra
Den tydligaste förändringen gäller kollektivtrafiken. Sedan den 1 juli har resenärer kunnat köpa månadskort till halva priset med hjälp av ett statligt stöd på 6,5 miljarder kronor. Men enligt regeringens beslut gäller rabatten bara till den 31 december. Om inget nytt beslut fattas kan priserna återgå till sina ordinarie nivåer.
I Stockholm innebär det att ett månadskort hos SL går från 530 till 1 060 kronor. I Malmö kan priset stiga från 327,50 till 655 kronor.
För den som köper Länstrafikens länsbiljett i Norrbotten kan ökningen bli hela 1 650 kronor i månaden, från dagens 1 650 till ordinarie 3 300 kronor. För resenärerna i Skåne är den 2 november dessutom sista dagen att köpa en rabatterad 30-dagarsbiljett, enligt Skånetrafiken.
Regeringens tillfälliga stöd under valåret 2026
- Bensin och diesel, 1 maj–30 september 2026. Skatten sänktes tillfälligt med motsvarande cirka 1 krona per liter bensin och 40 öre för diesel, inklusive moms. Sänkningen upphörde den 1 oktober. Källa: Regeringen.
- Extra drivmedelssänkning, 1 juli–30 november 2026. Skatten sänktes ytterligare med motsvarande 3 kronor per liter inklusive moms. Sänkningen upphör den 1 december. Källa: Skatteverket.
- Kollektivtrafik, 1 juli–31 december 2026. Staten avsatte 6,5 miljarder kronor för att halvera priserna på månadskort hos regionala kollektivtrafikmyndigheter som anslöt sig till stödet. Källa: Regeringen.
- El- och gasstöd, januari–februari 2026. Ett engångsstöd på totalt cirka 3,4 miljarder kronor för hushållens energiförbrukning under årets två första månader. Utbetalningarna inleddes i juni. Källa: Regeringen.
- Högkostnadsskydd för el, 2026. Ett tillfälligt skydd om det genomsnittliga elpriset i ett elområde överstiger 1,50 kronor per kilowattimme under en månad. Stödet är villkorat och gäller under 2026. Källa: Regeringen.
- Matmoms, 1 april 2026–31 december 2027. Momsen på livsmedel sänktes från 12 till 6 procent. Den återgår till 12 procent den 1 januari 2028 om inget nytt beslut fattas. Källa: Skatteverket.
- Jobbpremie, 1 mars 2026–februari 2028. Personer som lämnar försörjningsstöd för arbete kan få en skattefri ersättning på upp till 3 750 kronor i månaden under högst 18 månader. Källa: Regeringen.
Bensinen kan bli tre kronor dyrare
Även bilisterna riskerar högre kostnader. Den 30 november upphör den tillfälliga extra skattesänkningen på bensin och diesel.
Enligt Skatteverket gäller sänkningen under perioden 1 juli–30 november. Skatten har sänkts med 2,40 kronor per liter, motsvarande tre kronor inklusive moms. Om skatteförändringen slår igenom fullt ut kan priset vid pump stiga lika mycket när rabatten upphör.
Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern och störningarna på energimarknaden att skapa osäkerhet om oljepriset.
Riksbanken räknar med högre räntor
Hushåll med bolån kan också få ökade utgifter. I september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men signalerade fler höjningar framöver. Enligt den senaste prognosen väntas styrräntan nå omkring 2,4 procent under andra halvåret 2027. För ett hushåll med två miljoner kronor i bolån innebär en höjning av låneräntan med 0,75 procentenheter en merkostnad på 15 000 kronor per år före ränteavdrag. Hur mycket bolåneräntorna faktiskt stiger beror på bankernas prissättning och den ekonomiska utvecklingen.
Matpriserna pressas uppåt
Även matpriserna kan komma att stiga. FN:s livsmedelsorgan FAO rapporterade i början av oktober att världsmarknadspriserna på livsmedel steg med 1,5 procent i september. Framför allt ökade priserna på spannmål, socker och vegetabiliska oljor.
Högre världsmarknadspriser behöver inte slå igenom direkt i svenska butiker, men kan på sikt påverka matkassen. Den tillfälliga sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent gäller däremot fram till den 31 december 2027.
Även andra varor och tjänster riskerar att bli dyrare. I Konjunkturinstitutets septemberbarometer uppger företagen att de planerar prishöjningar i större utsträckning än normalt. Det är ännu osäkert hur stora prisökningarna blir. Men när tillfälliga stöd försvinner samtidigt som räntor och andra kostnader stiger kan hushållens ekonomi åter sättas under press.
