Socialdemokraterna överger samarbetet med Vänsterpartiet i Region Stockholm och förhandlar istället med Kristdemokraterna och Liberalerna. Det öppnar för en politisk högersväng i sjukvården. Vänsterpartiet talar om ett enormt svek.
På torsdagen meddelade S, MP, C, KD och L att de inlett förhandlingar om ett nytt majoritetsstyre, rapporterar Mitt i. Tillsammans har partierna 80 av regionfullmäktiges 149 mandat och skulle därmed kunna styra utan stöd från andra partier.
Under den gångna mandatperioden har S, MP och C styrt i minoritet med stöd av Vänsterpartiet. De fyra partierna har tillsammans 81 mandat i det nyvalda fullmäktige, enligt Valmyndighetens slutliga mandatfördelning. Samarbetet hade alltså kunnat fortsätta efter valet.
Men Vänsterpartiet har krävt att få ingå i styret som en fullvärdig part. Det säger Centerpartiet nej till, enligt Mitt i:s tidigare rapportering.
Nu vänder sig Socialdemokraterna istället till två borgerliga partier som under den gångna mandatperioden motsatt sig flera av styrets förändringar inom sjukvården.
Vänsterpartiet: Ett enormt svek
Vänsterpartiets gruppledare Anna Sehlin reagerar starkt på beskedet och varnar för att sjukvårdspolitiken kan komma att förändras.
– Det här innebär en kraftig högersväng för politiken i Region Stockholm, säger hon i en kommentar.
Till Mitt i kallar Anna Sehlin beskedet ett ”enormt svek” mot väljare som röstade på S och MP och förväntade sig mer vänsterpolitik.
Kritik kommer också från andra hållet. Om KD och L går in i ett S-lett styre vore det ett historiskt svek mot väljarna, enligt Moderaternas gruppledare Axel Conradi. Han menar att partierna lovat att stoppa Socialdemokraterna.
KD gruppledare Carl-Johan Schiller sa före valet att partiet inte skulle bli Socialdemokraternas räddningsplanka. Nu motiverar han förhandlingarna med att ett borgerligt styre inte går att få ihop. Han öppnar samtidigt för att KD kan säga nej om en uppgörelse inte innehåller tillräckligt mycket borgerlig och kristdemokratisk politik.
SvD: KD erbjuds makten över sjukvården
Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet den 6 oktober har Socialdemokraterna erbjudit Schiller ordförandeposten i hälso- och sjukvårdsnämnden, en av regionens tyngsta politiska poster.
I gengäld ska KD enligt tidningens källor se till att även Liberalerna går med. Liberalernas sex mandat är avgörande för att de fem partierna ska få egen majoritet.
Schiller ville då inte bekräfta uppgifterna och sa att det inte fanns någon överenskommelse om hur posterna skulle fördelas. KD vill framför allt ha inflytande över sjukvårdspolitiken, betonade han, och sakfrågorna är viktigare än posterna.
Uppgifterna om erbjudandet bygger på anonyma källor. Någon fördelning av posterna har ännu inte presenterats.
Kan öppna för fler privata vårdgivare
En av de stora politiska skillnaderna mellan partierna gäller privat driven vård.
Sedan 2023 har det S-ledda styret arbetat med att minska antalet vårdval och öka den offentliga driften. Vårdval innebär att patienter själva väljer vårdgivare bland mottagningar som uppfyller regionens krav.
Enligt Liberalernas budgetförslag för 2026 omfattade styrets översyn 13 av regionens dåvarande 38 vårdval. Sex av dem hade avvecklats när förslaget lades fram hösten 2025.
Regionen har också tagit över ambulanssjukvården och sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon. Dessutom har fyra regionägda sjukhus avbolagiserats. De drivs inte längre som aktiebolag utan som förvaltningar inom regionen.
Liberalerna vill gå i motsatt riktning. Partiet föreslog bland annat att återinföra vårdvalet inom geriatriken, alltså vården av äldre, och öppna för fler privata aktörer inom ätstörningsvården.
Även Kristdemokraterna vill värna vårdvalen, men öppnar för att förändra eller avveckla enskilda vårdval för att få bättre kontroll över kostnaderna. I partiets budgetförslag för 2026 ville KD dessutom satsa över en miljard kronor mer på primärvården än det dåvarande styret.
Att KD enligt SvD erbjudits just ordförandeposten i sjukvårdsnämnden gör vårdpolitiken särskilt viktig i förhandlingarna. Det är där flera av de tydligaste skillnaderna mellan partierna finns. Även skatten skiljer partierna åt. Både KD och L ville i sina budgetförslag för 2026 sänka regionskatten med 30 öre, till 12,08 kronor per intjänad hundralapp.
Det S-ledda styret föreslog en sänkning med fem öre, till 12,33 kronor. Skillnaden mellan förslagen motsvarade omkring 1,8 miljarder kronor i beräknade skatteintäkter för 2026.
Skillnader även om kollektivtrafiken
Också kollektivtrafiken kan bli en förhandlingsfråga. Liberalerna föreslog i sin budget för 2026 att satsa 324 miljoner kronor på att återställa och utöka busstrafiken.
Partiet ville samtidigt justera priserna på rabatterade biljetter, sänka åldersgränsen för barns gratisresor med vuxen från 11 till 6 år och stoppa styrets förslag om terminskort för studenter.
Inför valet lovade Liberalerna dock att behålla det tillfälligt halverade priset på SL 30-dagarskort även efter årsskiftet.
Budgetförslagen från hösten 2025 visar alltså skillnader i partiernas tidigare politik. De är inte nya krav i de pågående förhandlingarna.
Avgörs under hösten
Ännu finns ingen färdig överenskommelse mellan de fem partierna.
Den 20 oktober sammanträder det nyvalda regionfullmäktige för att bland annat välja regionråd och regionstyrelse. Skattesatsen för 2027 ska fastställas i november och budgeten beslutas den 8–9 december, enligt Region Stockholms tidsplan.
Frågan är hur mycket av sin tidigare sjukvårdspolitik Socialdemokraterna är beredda att ändra för att bilda ett nytt majoritetsstyre med KD och L.


