Medan 90 procent av uttjänta vindkraftverk i dag kan återvinnas har rotorbladen länge varit ett undantag. Men nu ska det bli ändring, när ett antal aktörer inom branschen går samman med forskningsinstitutet Rise och Chalmers kring problemet. Ett sätt att ge de uttjänta vindsnurrorna nytt liv är som byggmaterial i husfasader och bullerplank.
Under de kommande decennierna kommer volymerna av uttjänta vindturbinblad att öka kraftigt i Sverige. Rotorbladen består av vad som har kallats vindkraftens svåraste material att återvinna. Till skillnad från resten av vindkraftverket som består i huvudsak av stål är bladen tillverkade av en svåråtervunnen blandning av glasfiber, härdplast och ofta en mindre mängd trä och gummi.
I dag hanteras de uttjänta bladen från Sverige ofta linjärt i stället för cirkulärt, med slutdestination energiåtervinning eller samförbränning i cementugn, enligt en rapport från Rise som kom tidigare år.
Statens insatser för att hantera uttjänta vindturbinblad är otillräckliga och följer inte avfallshierarkin, enligt en granskning från Riksrevisionen 2023. Avfallshierarkin anger med vilken prioritet olika återvinningsmetoder ska genomföras. Till exempel ska återanvändning ske hellre än materialåtervinning som ska ske hellre än energiåtervinning, det vill säga att elda upp materialet och ta vara på energin. Enligt granskningen hamnar dagens uttjänta turbinblad ofta på en andrahandsmarknad utomlands, men det går inte att utesluta att de hamnar på deponi.
Plastkontrakt
Nu tar aktörer från vindkraftsbranschen tillsammans med forskningsinstitutet Rise och Chalmers ett gemensamt grepp om hur de uttjänta turbinbladen ska hanteras. I ett så kallat plastkontrakt åtar de sig att enas om mål och rutiner för mer cirkulär hantering av de gamla vindsnurrorna.
– Vindkraften är en central del av Sveriges energiomställning, och då måste vi också ta ansvar för hela livscykeln. Med det här plastkontraktet tar branschen ett gemensamt steg för att säkerställa att uttjänta vindturbinblad tas om hand på ett mer resurseffektivt och värdebevarande sätt. Det bidrar både till ökad cirkularitet och till att minska avfallet, säger Nils Grunditz, vd för branschorganisationen Green power Sweden i ett pressmeddelande.
Initiativet till samarbetet har skett inom Naturvårdsverkets satsning på hållbara plastflöden. Förhoppningen är att samla kunskap om mängder, material, planerade nedtagningar och genomförda hanteringsvägar för turbinbladen, och ett samarbete kring arbetet med att ta hand om dem. En av deltagarna är företaget Wingbeam, som ser stora möjligheter till återanvändning av vindkraftsbladen i bullerplank, säger Joachim Karthäuser, styrelseordförande.
– Vi letar faktiskt just nu efter blad att använda, så den som ska ta ner en park får gärna höra av sig till oss.
Uttjänta blad kan också användas som byggmaterial, i gång- och cykelbroar eller bänkar. Ett annat exempel är parkeringshuset Niels Bohr i Lund, där gamla turbinblad integrerats i fasaden.
– Jag fick idén när jag läste om att man i USA bara gräver ner vingarna när de tjänat sitt syfte i vindkraftverken, vilket också spridit sig till stora delar av Europa. Jag ville hitta ett sätt att återbruka vingarna som samtidigt medvetandegör deras funktion snarare än att de bara mals ner. Genom att tydligt synliggöra vingarna i fasaden kan vi låta omgivningen ta del av de hållbarhetsåtgärder vi vidtar och förhoppningsvis inspirera fler, sade arkitekten Jonas Lloyd i en kommentar när huset invigdes i december 2025.
Om projektet
Initiativet har utvecklats inom det Vinnova-finansierade projektet ”Rebladenet” som Rise projektleder och driver tillsammans med Chalmers Industriteknik. Projektet är en del av den nationella satsningen på plastlöften, som drivs av Naturvårdsverket i samarbete med Vinnova.
Hittills har tio aktörer anslutit till plastkontraktet: Afterwind, Green power Sweden, Librixer, OX2, Renvo, RES Renewable Norden, Skellefteå kraft, Svensk vindkraft, Vattenfall och Wingbeam.
Rise
