Halterna av kvävedioxid väntas minska i Sverige fram till 2030. Men halterna av skadliga partiklar ser ut att ligga kvar på ungefär dagens nivåer. Det visar en ny analys från SMHI och Umeå universitet.
SMHI har jämfört luftkvaliteten 2023 med ett scenario för 2030. Den genomsnittliga exponeringen för kvävedioxid väntas minska från 4,0 till 2,9 mikrogram per kubikmeter. Det beror främst på lägre utsläpp av avgaser från trafiken.
För partiklar ser utvecklingen annorlunda ut. Halterna väntas ligga kvar på ungefär samma nivå och kan öka något. En orsak är ökad trafik och därmed mer slitage från vägar, däck och bromsar. Även partiklar som förs in från andra delar av Sverige och Europa påverkar.
– Genom det nya modellsystemet har vi beräknat luftföroreningshalter över hela landet. Vi har därefter jämfört situationen 2023 med ett scenario för 2030, säger Karolina Siegel, expert inom luftmiljö på SMHI.
Luftföroreningarna väntas fortfarande få stora följder för hälsan. För 2030 beräknas de bidra till omkring 6 000 dödsfall. Det är cirka sex procent färre än 2023.
Över WHO hälsobaserade riktlinjer
Trots att Sverige har jämförelsevis ren luft utsätts omkring 40 procent av befolkningen för halter av fina partiklar, PM2,5, som ligger över WHO hälsobaserade riktlinjer. Luftföroreningarnas hälso- och samhällskostnader i Sverige beräknades till drygt 215 miljarder kronor 2023.
Luftföroreningar
- Omkring 99 procent av världens befolkning andas luft som överskrider WHO riktlinjer för luftkvalitet. WHO uppskattar också att luftföroreningar orsakar omkring 7 miljoner dödsfall varje år.
- I Europas städer utsätts omkring 95 procent av befolkningen för luftföroreningar över WHO rekommenderade nivåer.
- I EU beräknades fina partiklar, PM2,5, över WHO riktlinje bidra till omkring 182 000 förtida dödsfall 2023. Motsvarande uppskattningar var 63 000 för marknära ozon och 34 000 för kvävedioxid.
- Antalet förtida dödsfall i EU kopplade till PM2,5 över WHO riktlinje minskade med 57 procent mellan 2005 och 2023.
- I Sverige beräknas luftföroreningar bidra till omkring 6 000 dödsfall år 2030. SMHI och Umeå universitets nya analys visar samtidigt att halterna av kvävedioxid väntas minska, medan partikelhalterna ligger kvar på ungefär dagens nivåer.
