AI, auktoritära regimer, patriarkalt våld och kampen om maten. Årets fyra Right livelihood-pristagare utmanar några av världens mest rotade maktstrukturer. Gemensamt är strävan efter att sätta människors rättigheter och inflytande i centrum.
Frågan om artificiell intelligens (AI) har seglat ut som en framtidsfråga. Senast i går mötte USA:s president Donald Trump efter krav på regleringar topparna i techbolagen och kom då fram till att AI ska kontrolleras av dem själva. En av årets pristagare är just en AI-forskare, Timnit Gebru, som även har blivit en av Silicon valleys mest framträdande kritiker.
– Hon är en amerikansk AI-expert som också är en framstående kritiker. Hon pekar på de skador som AI-system orsakar, som att bidra till att sprida fördomar, men tar också fram alternativ som är i allmänhetens intresse. När hon för sex år sedan påtalade riskerna med stora språkmodeller fick hon sparken från Google och startade då en egen organisation, som nu är framgångsrik, säger Ole von Uexkull, chef för Right livelihood, på en presskonferens.
Gebru föddes i Etiopien med eritreanskt ursprung och erfarenheter av diskriminering har påverkat hennes syn på teknik och forskning som inte något helt neutralt.
Jämlikhet och demokrati
Årets pristagare är alla kvinnor eller kvinnoledda organisationer och nästa utmärkelse går till en annan maktkamp: kvinnliga småbrukares rätt till mark, fröer och den egna kroppen.
The Rural women’s assembly (RWA) är en självorganiserad rörelse med över 178 000 småskaliga jordbrukare i elva länder i södra Afrika. Genom hållbart jordbruk och kamp för frösuveränitet utmanar nätverket företagens kontroll över regionens matsystem, uppger Right Livelihood i ett pressmeddelande. Rörelsen har också bland annat drivit på en lag i Zambia som slår fast att kvinnor ska ha samma rätt till mark som män.
Den tredje pristagaren är från Georgien, som under senare år infört mer repressiv lagstiftning. Georgian young lawyers’ association (GYLA) grundades av frivilliga jurister som bidrog till arbetet med landets första konstitution efter självständigheten och som sedan 1994 jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter, uppger Right livelihood.
GYLA har även lyft rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barns rätt till kostnadsfri utbildning.
”Ingen människa är illegal”
Sist, men inte minst, Jalila Haider – den första kvinnliga advokaten från minoritetsgruppen hazarer i Pakistan. Right livelihood lyfter fram Haider för att bryta barriärer och försvara utsatta grupper, med övertygelsen att ingen människa är illegal. När rättssystemet inte räckte till för att stoppa mord på hazarer ledde hon 2018 en hungerstrejk, som bidrog till att Pakistans dåvarande arméchef började förhandla med de hazariska kvinnorna – med minskat våld som konsekvens.
Årets fyra pristagare valdes bland 200 nominerade från 72 länder. Bland tidigare mottagare finns den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, den ukrainska människorättsförsvararen Oleksandra Matviichuk och den kongolesiske gynekologen Denis Mukwege.
Ole von Uexkull beskriver det som har kallats för alternativa Nobelpriset som ett sätt att lyfta fram människor som visar att förändring är möjlig, i en tid då många känner otrygghet och maktlöshet.
