E-handeln minskade överlag i augusti, men det stora tappet syns hos de utländska lågprisaktörerna. Efter att den nya tullavgiften infördes har antalet svenskar som klickar hem varor från jättar som Temu och Shein halverats.
Enligt Svensk Handels E-handelsindikator omsatte den svenska e-handeln 12,3 miljarder kronor i augusti 2026 . Det är en minskning med 9 procent jämfört med samma månad 2025 . Samtidigt föll den totala andelen svenskar som e-handlade från 72 procent förra året till 69 procent i år .
En tydlig förändring i statistiken är dock att importen från utlandet har dämpats kraftigt. Andelen konsumenter som e-handlade från utlandet sjönk från 23 procent i augusti förra året till 16 procent i år.
Denna minskning kopplas i rapporten till den tullavgift på 3 euro som nyligen infördes för varor under 150 euro som skickas från länder utanför EU . För de omdebatterade kinesiska lågprisaktörerna Temu och Shein uppges andelen ha halverats jämfört med perioden innan avgiften infördes.
Sammanfattning:
När avgiften gör småköpen dyrare, svalnar svenskarnas intresse för utlandshandel. Det leder i sin tur till en direkt kedjereaktion: färre paket betyder mindre flygfrakt från Asien, vilket på pappret är en ren vinst för klimatet. Men ekvationen rymmer ett stort frågetecken. För att det ska bli en verklig miljövinst krävs det att vi faktiskt konsumerar mindre totalt sett, och inte bara styr om köpbetoningen till andra varor med tunga koldioxidavtryck.
Inget bevis för att handeln flyttat hem
Svensk Handels innovationschef, Per Ljungberg, säger i ett uttalande att tullavgiften verkar ha gett önskat resultat då färre väljer att handla från de kinesiska plattformarna. Han uttrycker också en förhoppning om att detta i förlängningen kan leda till mer affärer för svenska och europeiska handelsföretag under kommande månader.
Men den aktuella statistiken ger i nuläget inget stöd för att konsumenterna i motsvarande grad har flyttat sina köp till inhemska aktörer. Den totala minskningen i e-handeln indikerar snarare att svenskarna överlag drog ned på sin konsumtion på nätet under augusti.
Svensk Handel lyfter dock fram att nedgången delvis kan bero på att konsumenterna valde att tidigarelägga sina inköp till juli månad, som visade en starkare utveckling.
Klimatperspektivet i e-handeln
I klimatdebatten har den snabbt växande e-handeln från asiatiska lågprisplattformar länge kritiserats för att driva på en slit-och-släng-kultur samt generera utsläppstunga flygfrakter. Att just denna typ av handel nu minskar är något som teoretiskt sett dämpar transportutsläppen.
Eftersom e-handeln totalt sett minskade under augusti innebär det en tillfällig bromsning av den allmänna pryl- och klädkonsumtionen online. Inom miljöforskningen brukar man dock poängtera att den slutgiltiga klimatpåverkan beror på de så kallade rekyleffekterna – alltså vad konsumenterna i slutändan väljer att lägga sina inbesparade pengar på.
Huruvida detta är ett långsiktigt trendbrott som gynnar både svensk handel och klimatet återstår därmed att se.
Även arbetsvillkoren i blickfånget
Utöver miljöpåverkan har kinesiska lågprisplattformar fått hård kritik för bristande insyn i leverantörskedjorna.
Temus affärsmodell bygger enligt flera analyser på att tillverkare konkurrerar genom att erbjuda mycket låga priser, vilket väcker frågor om prispressens konsekvenser för löner, arbetstider och arbetsmiljö.
Amerikanska myndigheter och en amerikansk kongressutredning har dessutom varnat för en hög risk för att varor på Temu kan vara kopplade till tvångsarbete, bland annat genom leverantörskedjor med anknytning till Xinjiang. Utredningen uppgav att Temu saknade ett system för oberoende revisioner av leverantörerna.
Det innebär inte att tvångsarbete har konstaterats i varje enskild produkt, men att plattformens begränsade kontroll gör det svårt att verifiera var och under vilka villkor varorna har tillverkats.
Snabbfakta
EU – tullavgift och hårdare plattformsregler
EU har från juli 2026 infört en avgift på 3 euro för lågprisförsändelser från länder utanför unionen. Åtgärden riktar sig särskilt mot plattformar som Temu och Shein, vars småpaket tidigare kunde importeras tullfritt. Avgiften ska minska lågprisplattformarnas konkurrensfördel och skydda europeiska handelsföretag från konkurrens på ojämna villkor.
Sydostasien – direkta begränsningar och protektionism
Indonesien har agerat betydligt skarpare än många europeiska länder. I oktober 2024 blockerade landets myndigheter Temu, med hänvisning till behovet av att skydda lokala mikroföretag och andra små och medelstora företag från plattformens affärsmodell. Beslutet motiverades också av att Temu inte var registrerat som elektronisk systemleverantör i Indonesien.
Latinamerika – skiftande skattepolitik
Brasilien införde i augusti 2024 en importskatt på 20 procent för internationella nätköp upp till 50 dollar efter kritik från den inhemska handeln. Men i september 2026 avskaffades den federala avgiften genom en ny lag. Statlig konsumtionsskatt kan fortfarande tas ut, och köp över 50 dollar omfattas av andra regler.
Mellanöstern och Afrika – snabb expansion
Temu och Shein har expanderat snabbt i flera tillväxtmarknader i Mellanöstern och Afrika. Temu har bland annat tecknat logistik- och betalningssamarbeten för att underlätta etableringen i regionerna. Det är däremot för kategoriskt att beskriva dessa marknader som helt fria från tullhinder eller politiskt motstånd.
USA – avskaffat tullkryphål och stark protektionism
USA har gått längre än EU och avskaffat det så kallade de minimis-undantaget för lågprisförsändelser. Tidigare kunde varor värda upp till 800 dollar importeras utan tull, vilket gynnade plattformar som Temu och Shein. För varor från Kina och Hongkong togs tullfriheten bort i maj 2025, och från augusti samma år omfattades även lågprisförsändelser från andra länder av de nya reglerna.
Kinesiska tillverkare – fler exportmarknader
När tullar och andra handelshinder gör försäljningen svårare i USA och Europa blir marknader i Latinamerika, Sydostasien, Mellanöstern och Afrika mer betydelsefulla för kinesiska producenter. Kinesisk export till flera av dessa regioner har ökat, men det är ännu inte klarlagt hur stor del som direkt beror på omstyrning från västmarknaderna. Europeiska centralbanken bedömer att den hittills belagda handelsomstyrningen är begränsad.
