Augusti blev inte bara den varmaste augustimånaden som uppmätts globalt. Det blev också den månad med mest vattenånga i atmosfären. ”Mer vattenånga innebär mer ”raketbränsle” för extrem nederbörd – så det här rekordet är ingen god nyhet”, skriver klimatforskaren Andrew Dessler på The climate brink.
Precis som det inte är överraskande att värmerekorden avlöser varandra när vi fortsätter att släppa ut stora mängder växthusgaser, är det inte överraskande att mängden vattenånga i atmosfären stiger. Varmare luft kan hålla mer vattenånga. Hur mycket vatten som faktiskt finns i atmosfären mäts i PWAT som anger hur djup en pöl skulle bli om allt vatten skulle falla ned som regn. Augusti 2026 låg på 1,5 millimeter över medel för PWAT på 1980-talet, en skillnad på runt 5,8 procent – och slog det tidigare rekordet från juli 2024, skriver Andrew Dessler på The climate brink, en blogg som drivs av en grupp klimatforskare.
De data han analyserat går enbart tillbaka till 1979. Men kopplingen mellan temperatur och mängden vattenånga i atmosfären gör att det ändå är troligt att jorden inte haft så höga nivåer på ”tusentals, kanske hundratusentals år”, enligt Dessler.
”Vi lever, som ordspråket säger, i intressanta tider”, skriver han.
Kan bli större snömängder
När PWAT lokalt sticker i höjden kan det leda till plötsliga översvämningar, likt de i Texas sommaren 2025, då 130 människor dog. De extrema översvämningarna i Valencia 2024 med över 200 döda är ett annat exempel. Men det kan också leda till högre snömängder i kallare regioner, om det kommer in varm och fuktig luft på högre höjder, förklarar Erik Kjellström, professor i meteorologi vid SMHI.
– Är det fortfarande under nollan kommer det att kunna falla som snö och då kan mängderna bli stora, säger han.
”Det är så det funkar”
Men att mängden vattenånga i atmosfären nu är på rekordnivåer betyder inte att det blir nederbörd precis överallt.
– Det kommer fortfarande inte att regna när vi har högtrycksdominerat väder eller i torra områden. Däremot, när lågtrycken kommer och när regnskurarna kommer, då för de ju med sig mer nederbörd i ett varmare klimat. Det är så det funkar.
– Vi kan ju se i vår data att nederbörden i Sverige har ökat ganska mycket. Om man går tillbaka till 1930-talet var medelnederbörden i Sverige omkring 600 mm per år. Nu är den 700 mm per år. Det beror ju på den långsiktiga uppvärmningen att det har blivit så mycket varmare.
Svår El Niño väntar
Erik Kjellström lyfter också att rekorden för både värme och vattenånga i augusti delvis hänger samman med väderfenomenet El Niño, som pressar upp värmen ytterligare. Det betyder att de regioner som brukar få mer nederbörd i samband med El Niño nu kan drabbas av ännu kraftigare skyfall än under tidigare El Niño-händelser. Då ska man ha med sig att El Niño redan förknippas med regnmängder som har lett till svåra följder, inte minst i länder vid Sydamerikas västkust.
– Det finns ju absolut en risk att regnen blir ännu värre än vad de kanske har varit tidigare. Om man jämför med El Niño 1997–98, som var en riktigt kraftig El Niño, så är de globala medeltemperaturerna mycket högre i dag. Därför är det inte orimligt med ännu större effekter.
