Den flodvåg som svepte fram genom områden längs Trishuli-floden i Nepal och Kina lämnade drygt 1 300 döda efter sig och över 5000 saknade. En grupp klimatforskare och glaciologer har nu undersökt hur klimatkrisen bidrog till att utlösa katastrofen.
– Det rör sig inte om en enskild orsak, säger bergshydrologen Walter Immerzeel.
Vid 5 150 meters höjd började en väldig massa av berg och is att släppa för att sedan falla mot floden Trishuli cirka 1 400 meter längre ned och utlösa den flodvåg som svepte med sig allt i sin väg. Det var resultatet av processer som hade påbörjats flera årtionden tidigare, enligt en ny analys av forskarnätverket World weather attribution. En del av processerna som försvagade glaciären kan kopplas till den globala uppvärmningen. Men inte alla. Den 25 april 2015 inträffade en jordbävning som mätte 7,8 på Richterskalan, som också kan ha bidragit.
– Det kan ha försvagat berget, säger Walter Immerzeel, bergshydrolog vid Utrechts universitet, i samband med en pressträff.
– När vi betraktar den roll som klimatet och klimatförändringarna har spelat, finns det flera processer som samverkar.
Värmen smälter glaciärer
Permafrost ”låser” berg, glaciärer, grus och stora stenar. Men just vid 4 500- 5 500 meter kan permafrosten släppa, både som en del av naturlig variabilitet och som en följd av den globala uppvärmningen. Forskarna bakom WWA har analyserat väderdata och kommit fram till att klimatförändringarna bidragit till att öka medeltemperaturen med runt 1,5 grader i området under juli och augusti, jämfört med förindustriell tid.
– Det (den smältande permafrosten) minskar bergets hållfasthet och gör att mer vatten kan tränga in i sluttningen.
En annan process som kan kopplas till klimatförändringarna är hur glaciärer världen över har tunnats ut på grund av den globala uppvärmningen.
– Glaciären som låg nära den rasade sluttningen drog sig tillbaka mer än 300 meter mellan 2010 och 2026. Glaciären är viktig då den i princip stödjer bergväggen. När glaciärerna drar sig tillbaka förändras också spänningarna på bergväggarna. Det kan alltså också ha spelat en viktig roll.
Geologiskt sårbar
Den höjd där temperaturen är över noll grader – nollgradersnivån – har också klättrat högre upp på berget på grund av klimatförändringarna, vilket har lett till att en större del av berget har fryst på vintern, för att sedan töa på sommaren och på nytt frysa på vintern. Enligt forskarnas beräkningar har nollgradersnivån höjts med upp till 100 meter per decennium, vilket bidrar till att berget försvagas. Även extrema mängder smältvatten och höga temperaturer under sommaren 2026 tros ha bidragit till att berget och glaciären släppte.
– Sammantaget drar vi slutsatsen att detta var en geologiskt sårbar sluttning, som eventuellt försvagats av jordbävningen 2015, men som destabiliserades ytterligare av glaciärernas tillbakadragande, permafrostens påverkan samt de stora mängderna smältvatten och den exceptionella värmen under den sista perioden före raset, säger Walter Immerzeel.
Värre än Chamoli-katastrofen
Händelsen beskrivs som exceptionell – och många gånger större än Chamoli-katastrofen 2021, då en glaciär kollapsade ner mot en dal och 200 personer miste livet.
– Katastrofens förlopp kan jämföras med det som inträffade i Uttarakhand i Indien, den så kallade Chamoli-katastrofen, men den mängd material som rasade ner då utgjorde ungefär en femtedel av vad som rasade ner nu, och konsekvenserna var också betydligt mindre.
Friederike Otto, professor i klimatvetenskap vid Imperial College London, säger att samhällen i Nepal ”får betala med sina liv för en kris som orsakas av utsläpp från fossila bränslen tusentals mil bort”.
– När uppvärmningen destabiliserar ”världens tak” kan inga lokala anpassningsåtgärder, hur omfattande de än är, helt skydda utsatta människor nedströms från en förstörelse av denna omfattning. Utan betydligt snabbare åtgärder för att övergå till nollutsläpp från fossila bränslen kommer vi oundvikligen att få se fler katastrofer av denna omfattning inträffa under de kommande åren.
Kraftfull som en jordbävning
Stenlaviner av denna storlek är sällsynta – forskarna uppskattar att en händelse av den här omfattningen sker ungefär en gång per 1 000–10 000 år. Preliminära mätningar tyder på att sten- och islavinen omfattade ett område på berget på cirka 2,2 km² med ett djup på cirka 50 m, vilket ger en total initialvolym av sten och is på cirka 110 miljoner kubikmeter. Det motsvarar 44 000 olympiska bassänger. Blandningen av sten och is föll cirka 5 150 m till dalen på 3 750 meter över havet och nedslaget i dalbotten registrerades av närliggande seismometrar som visade att det frigjorde samma energi som en jordbävning med magnituden 5,2. Blandningen av is, vatten, sten och sediment förflyttade sig över 35 km nedströms i en hastighet som uppmättes till 188 kilometer i timmen, vilket ledde till en förödande jord- och stenflod som svepte bort vägar, broar och annan infrastruktur och isolerade samhällen längs dalen.
World weather attribution
