Kebnekaises istäckta sydtopp är nu 2088,3 meter över havet, visar den senaste mätningen från Stockholms universitet. Det innebär att toppen har fortsatt att smälta även i år, trots en kall sommar. Det är nu åttonde året i rad som sydtoppen är lägre än nordtoppen.
Varje år gör Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet en mätning av Kebenekaises sydtopp. I år uppmätte den 2088,3 meter över havet. Det är en minskning med 0,1 meter jämfört med motsvarande tid förra året och ett nytt bottenrekord. Det är därmed nu åtta år i rad som Sveriges högsta punkt är Kebenekaises nordtopp, som är isfri och har en fast höjd på 2096,8 meter.
Sydtoppens glaciär varierar i höjd mellan sommaren och vintern. De årliga mätningarna genomförs i slutet av sommaren för att kunna fånga sydtoppens lägsta nivå innan snön åter börjar falla. I år är avsmältningen dock mindre än de föregående två åren. Förra året smälte glaciären 1,5 meter och under det rekordvarma året 2024 med 3,4 meter.
– Sydtoppens avsmältning fortsätter, även om den är långsammare i år jämfört med tidigare år. Det stämmer överens med våra observationer på Storglaciären och andra närliggande svenska referensglaciärer, där årets slutmätningar pågår just nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation, i ett pressmeddelande.
Johanna Dahlkvist, stationschef på Tarfala forskningsstation, säger i samma pressmeddelande att det är viktigt att se på långtidsmätningar som visar trenden för glaciärernas utbredning, istället för enstaka årliga variationer.
– Sydtoppen har minskat i höjd med cirka 30 meter sedan de första systematiska mätningarna (1951 var sydtoppen 2119 meter). Årets låga avsmältning är i sammanhanget en liten minskning sett till tidigare år, dock fortfarande en minskning trots den kalla sommaren.
Statistiken på de årliga mätningarna finns att läsa här.
